Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sport

Satsning mot hockeyskador

Vissa år är det en hjärnskakning i var sjätte match i elitserien i ishockey. Därför kraftsamlas det för att få ner antalet, få bättre diagnoser och rehabilitering. Kanske är den uppåtgående trenden på väg att brytas.

Djurgårdens Timmy Pettersson blev tacklad och liggande under match mot Södertälje i september.Bild: Foto: Anders Wiklund / Scanpix
Under de senaste åren har det varit många och svåra hjärnskakningsfall i den svenska elitserien. I genomsnitt inträffar fem-sex hjärnskakningar per år och lag i elitserien.
Ishockeyn vill nu ta krafttag mot hjärnskakningar. Antalet ska minskas, bättre diagnoser ställas och drabbade spelare rehabiliteras bättre.
– Vissa år är det en hjärnskakning i var sjätte match i elitserien, säger ishockeyläkaren Yelverton Tegner.
Men kanske är den uppåtgående trenden på väg att brytas.
Luleås lagläkare Tegner, professor i hälsovetenskap med inriktning mot idrottsmedicin, tycker sig nu ha sett att trenden med många hjärnskakningar är på väg att brytas. Och ishockeyförbundets tävlingschef Mikael Lundström har sett en attitydförändring bland spelarna:
– Jag tycker att de visat bättre respekt mot varandra på isen i höst än tidigare, säger han.
Yelverton Tegner leder en stor studie i vilken man tar blodprov på elitseriespelarna som fått hjärnskakning, för att sedan analysera proverna efter säsongen.
– Drömmen som vi har är att ett enkelt blodprov ska kunna fastställa hur allvarliga hjärnskakningarna är, säger han.
Blodproverna är ett led i att göra behandlingen av hjärnskadorna bättre. Men Tegner tror även att uppmärksamheten kring studien – och kanske även nålsticken – kan påverka spelarna, liksom uppmärksamheten kring svåra fall i elitserien och NHL.
– Vissa spelare är mer rädda för blodprovet än för hjärnskakningen. Varje gång det blir en hjärnskakning blir det fyra, ibland fem, stick i armen.
För att få ner antalet hjärnskakningar har plexiglasen bytts ut på hockeyarenorna till ett mer sviktande glas. Endast ett fåtal arenor i elitserien och allsvenskan har kvar det hårda glaset. Hjälmar, i vilka huvudet kan rotera mer fritt, är en annan sak som diskuteras.
Andra åtgärder är utbildning och bestraffning. I NHL har den förre spelaren Brendan Shanahan båda funktionerna – han och hans personal utdömer straff och utbildar samtidigt spelarna hur de får och inte får tackla. I Sverige är det hockeyförbundets disciplinnämnd som utdömer straff och domarna som håller i utbildningsdelen.
– Jag tror inte på att i dagsläget kopiera NHL-konceptet fullt ut, säger hockeyligans vd Jörgen Lindgren.
Även Lundström tycker att det svenska bestraffningssystemet fungerar bra.
– Domarna har fått tydliga direktiv, alla tveksamma situationer ska granskas. De fyra domarna går igenom de tveksamma situationerna efter matchen och kan ändra domslut som togs på isen ända fram till lunchtid dagen efter matchen, säger han.
Lundström och domarchefen Peter Andersson kan också efteranmäla incidenter till disciplinnämnden

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen