Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

50-åringen ”Tyst vår” lade grunden för miljörörelsen

Boken ”Tyst vår” var larmklockan som gav genljud i hela världen.
I höst är det 50 år sedan Rachel Carsons klassiker om hur miljögifter tystade fågelsången i den amerikanska naturen gavs ut.
Den blev startskottet för den moderna miljörörelsen.

Upprinnelsen till boken var ett brev i slutet av 1950-talet från en vän som oroade sig för att fåglar hade dött på hennes mark sedan området besprutats med DDT. Det upprörde marinbiologen Rachel Carson som började granska de studier som fanns om hur insektsgifter och andra miljögifter påverkar människor, djur och miljö.
Fyra år senare, 1962, beskrev Carson i sin lovprisade bok hur fåglar försvann när skadeinsekter utrotades på den amerikanska landsbygden och hur även människor drabbades av giftbesprutningarna.
”Tyst vår” fick ett enormt genomslag i USA och lade grunden för miljörörelsen, inte bara där, utan även i resten av västvärlden, inte minst i Sverige när boken kom ut på svenska året efter.
Läkaren, författaren och miljödebattören Nils-Erik Landell minns tydligt hur ”Tyst vår” togs emot i Sverige.
– Jag imponerades mest av att hon tagit reda på att miljögifter kunde skada arvsmassan långsiktigt och orsaka cancer, säger han.
På frågan om Carsons bok blev grunden för den svenska miljörörelsen, svarar han:
– Det kan man lugnt säga.
Forskaren Åke Bergman, professor i miljökemi vid Stockholms universitet, var tolv år när ”Tyst vår” kom ut.
– Man blev väldigt miljömedveten tack vare boken, Carsons betydelse som väckarklocka är oerhört stor, säger han.
Han betonar att boken ännu i dag betyder väldigt mycket, inte minst för dagens miljömedvetna forskare.
– Jag vet inte hur många avhandlingar mina studenter har skrivit som refererar till Rachel Carsons bok och de gör det fortfarande.
Bergman forskar om de långlivade organiska miljögifter som Rachel Carson varnade för. Han har länge krävt förbud för bromerade och klorerade flamskyddsmedel, som har stora likheter med DDT och PCB.
I Kina, Bangladesh och flera andra utvecklingsländer används DDT ännu i dag.
– Det beror på en väldigt liberal spridning av ämnena, säger Åke Bergman.
Gå till toppen