Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Stark krona hotar skånska jobb

Av tio företag i Sydsvenskans undersökning uppger mer än hälften att resultatet försämras på grund av valutaeffekter.

De företag som utvecklar och tillverkar inom Sveriges gränser har normalt det mesta av sina kostnader i svenska kronor. När produkterna exporteras får bolagen vanligen betalt i euro eller dollar, valutor som i dag är mycket mindre värda i förhållande till kronan än för ett par år sedan.
En euro som 2009 kostade omkring 11,5 svenska kronor är i dag värd nära tre kronor mindre, och under samma period har dollarn fallit med uppåt 2,5 kronor. Det innebär mindre betalt för svenska exportprodukter.
Sydsvenskan har frågat tio ledande skånska exportföretag hur de påverkas av den starka kronan. Tillsammans har de tio företagen en omsättning på över 90 miljarder kronor och gör en sammanlagd vinst på mer än åtta miljarder de tre första kvartalen i år.
Sex av de tio tillfrågade företagen uppger att kronförstärkningen påverkat dem negativt. På listan finns Alfa Laval, Axis Communications, Beijer Electronics, Höganäs, Lindab och ÅR Packaging Group.
Fem av dessa uppger även storlek på valutaeffekten. Det handlar om försämrade vinster på närmare 150 miljoner kronor under årets första nio månader.
I förhållande till deras samlade vinster innebär det att resultatet försämras med omkring två procent på grund av kronan. Omräknat i tjänster motsvarar det 200-300 jobb, som skulle hotas om företagen väljer att ta igen försämringen genom att sänka lönekostnaderna.
För ett par av företagen är effekten av den starka svenska kronan förhållandevis liten, även om påverkan finns. Det gäller företag som Lindab, som producerar i Sverige men betalar en stor del av råvarorna i utländsk valuta. Ett annat exempel är Nolato som har verksamhet i olika delar av världen och därför inte påverkas lika mycket av förändringar i kronan, som bara är en av många valutor de hanterar.
I det läge som uppstått kan exportföretagen välja en av två vägar. Antingen accepterar de att tjäna mindre pengar så länge kronan är stark. Alternativt höjer de priserna för att kompensera sig, men tar samtidigt risken att förlora marknadsandelar.
Det finns också en tredje utväg. För de bolag som vill behålla både vinstmarginal och marknadsandelar återstår att minska kostnaderna. I praktiken innebär det en minskning av personalen.
Men det är inte bara exportföretagen som drabbas av valutaproblematiken. Lars Oxelheim är professor vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet, och har bland annat forskat om företags känslighet för svängningar i växelkurser. Han påpekar att även företag som har hela sin verksamhet och försäljning innanför Sveriges gränser påverkas.
– Valutan subventionerar de utländska företag som exporterar sina varor till Sverige. De får hem mer i sin hemvaluta och kan sänka sitt pris i svenska kronor. Svenska företag blir utkonkurrerade.
Lars Oxelheim menar dessutom att det leder fel att enbart titta på valutakurser.
– Man bör se det i ett bredare perspektiv och förutom växlingskursen även beakta räntan och inflationen. De här tre variablerna samvarierar och man kan lätt lura sig om man bara tittar på den ena.
Han är kritisk till hur svenska bolag vanligtvis redovisar valutaeffekterna.
– Jag är förvånad över hur lite som görs för att sortera ut inverkan på företagets resultat från den makroekonomiska omgivningen. Den bristen på transparens ger högre kapitalkostnad. Och med en högre kapitalkostnad är det färre investeringar som kommer till stånd.
Svenska företag har tidigare under lång tid haft draghjälp av en svagare krona.
– När det går väldigt bra tror man att man är konkurrenskraftig i sig själv, när man i själv verket fått hjälp av makroekonomisk medvind. Och det är förödande för alla företagets beslut, säger Lars Oxelheim.
En valuta kan vara över- eller undervärderad i förhållande till köpkraften.
– Då talar man om huruvida valutan håller takt med inflationsutvecklingen. Sverige är väldigt exportberoende, vi är beroende av att vår valuta ligger rätt.
Men en övervärderad valuta kan även ha positiv effekt. Det är här företagens besparingsåtgärder och varsel kommer in.
I början av 1985 ansågs dollarn övervärderad med femtio procent.
– Många européer tyckte det var bra, eftersom det då gick att slå sig in på den amerikanska marknaden, subventionerad av den övervärderade dollarn.
Men den franska regeringen varnade för att på lång sikt skulle amerikanska företag för sin överlevnad tvingas bli så effektiva att Europa lämnas på efterkälken.
– Det var väldigt klarsynt i perspektiv av hur det sett under senare år. Det medför en disciplinerande effekt att ha en övervärderad valuta som på lång tid kan vara positiv, säger Lars Oxelheim.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen