Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Lund

Skräpbuffé blev smaksuccé

Skräpmat fick en ny betydelse när miljöstudenter igår bjöd på lunch lagad på varor som matbutiker egentligen skulle ha kastat.
– Fantastiskt gott, blir lunchgästen Linnéa Roddars betyg.

En doft av curry och kokosmjölk ligger över Botan vid lunchtid och kön ringlar lång fram till partytältet där buffén dukats fram. Gratislunch lockar uppenbarligen många studenter, även om råvarorna idag lika gärna kunde ha varit sopor. Sju studenter som läser miljö och hållbar utveckling ligger bakom projektet ”Don’t waste the taste”. Som en del i en kurs har de planerat lunchen som också är startskottet för ett nyhetsbrev och en hemsida med samma namn.
– Kursen är till för att vi ska komma ur den akademiska världen och prova på projekt i samhället. I utbildningen har vi ganska stort fokus på problem, nu får vi en chans att hitta lösningar. Vår grupp kom att tänka på det här med matsvinn. Vi svenskar slänger en tredjedel av all mat vi köper, säger Aurora Lindström.
Gruppen har kontaktat livsmedelsaffärer, restauranger och bagerier och frågat om de kan få en del av den mat de ändå tänkt slänga. Det var svårare än de först trott.
– Många av de stora kedjorna säger att de har policys och liknande mot att ge bort mat. Det har varit lättare i mindre affärer, säger Aurora Lindström.
Fable Yu som stått i köket hela förmiddagen ser projektet som ett sätt att uppmärksamma studenter på ett miljöproblem, samtidigt som de får tips om hur man sparar pengar.
– Studenter slänger mycket mat, det ser jag själv. Det är ett stort problem för miljön. Om vi blir bättre på att tillaga maten kan vi också spara mycket pengar, säger han.
Aurora Lindström tror också att det handlar om en kunskap om livsmedel som gått förlorad.
– Vår generation tittar för mycket på bäst före-datum. Ett bra tips är att lukta och smaka istället, säger hon.
Ett annat problem är att affärerna säljer mycket storpack samtidigt som många studenter bara lagar mat för en. Det kräver mer planering och mer kreativ matlagning.
– Det gäller att tänka efter och komma på saker att laga med det som finns hemma, inte handla nytt för varje gång. Jag har själv reflekterat över hur jag äter i det här projektet och det är en del som hamnar i soporna, säger Aurora Lindström.
Hur smakar då maten som tillagats av råvaror som räddats från soporna?
– Jag är överraskad över att det är så gott. Ananas och curry passar väldigt fint ihop. Det är klart man vill vara med och stödja ett sånt här projekt. Det kastas alldeles för mycket mat och som student har man egentligen inte råd att slänga något, säger Linnéa Roddars.
Gå till toppen