Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Betyg ger stress och gråt

Rektorn ser lärarnas stress med de nya betygen. Lärare tyngs av att se elever med svårigheter. Och eleverna berättar om kompisar som gråter.

Det finns fördelar med att eleverna från och med i år får betyg från sjätte klass. Karin Hultén, lärare på Löddesnässkolan i Bjärred, ser att vissa elever behöver den där extra påminnelsen om att det är viktigt att arbeta i skolan.
– Många elever har verkligen vaknat upp och får ta större ansvar. Då kan de så klart känna sig stressade av det. Men förut kom den stressen i åttan, och då hade de 1,5 år på sig. Nu får man redan i sexan veta vad man behöver jobba med. Betygen blir ett verktyg för förbättring, säger hon.
I klass 6B går Victoria Barwén, Linnea Demalva och Julia Rosenqvist, tolv år. De får sina första betyg nästa vecka. De berättar att stressen inför betygen har pågått mer eller mindre hela terminen, men att den trappats upp under hösten.
– Hela klassen har sagt att vi tycker att det är jättestressigt. Nästan alla går runt och tänker på det. Vi vet folk som har suttit hemma och gråtit på kvällarna, säger Linnea Demalva.
– De vill inte att deras föräldrar ska bli besvikna på deras betyg, säger Julia Rosenqvist.
Eleverna har blivit betygsatta löpande under terminen på olika prov och uppgifter. Någon av tjejernas klasskompisar får dataspelsförbud eller annat straff om betyget är lågt. Omvänt kan det bli belöningar om betyget varit högt. Andra får höra hemma att familjen är besviken eller att betyget de fått kunde ju varit bättre.
Tjejerna själva släpper sällan tankarna på läxor som ska göras.
– När jag ska somna ligger jag och tänker på om jag glömt någon läxa, säger Julia Rosenqvist.
– Jag vaknade mitt i natten en gång och kom på att jag glömt läxan. Så då gjorde jag den, säger Victoria Barwén.
I skolan har det varit intensivt eftersom det är så många moment som måste gås igenom för att lärarna ska kunna bedöma dem efter alla kriterier. Sammanlagt i alla ämnen och på alla nivåer finns det ungefär 400 betygskriterier som lärarna ska förhålla sig till.
– Det finns sexton kriterier bara i engelska, och så för varje betygsnivå, säger Karin Hultén.
Hon tycker att betygen hjälper henne att se att hennes arbete ger utdelning, att eleverna lär sig saker. Men det kan också vara så att en del elever inte blir nöjda och tappar sugen.
– Det finns de som har svårt att nå fram fast de jobbar som bara den. För dem finns risken att det blir motsatt effekt och att de ger upp.
Rektor Åsa Nordh har också varit lite bekymrad över hur vissa barn ska hinna nå upp till alla betygskriterier. När det visade sig att några elever inte hade gjort livräddningsmomentet i idrotten hörde hon av sig till Skolverket och frågade om det verkligen stämde att eleverna då skulle underkännas i idrott? Och så var det.
– Jag kan tänka, när jag ser kunskapskraven, att vi ställer väldigt stora krav på våra elever, säger hon.
Rektorn kan se de positiva effekterna av betyg – eleverna skärper sig. Lärarna har visserligen stressat en del med att få ihop allt.
– Men eleverna ser rätt pigga och glada ut, säger hon.
– Vi ser inte stressade ut, men de ser inte hur vi tänker. Vi pratar med varandra, vi går inte till en lärare och berättar, säger Julia Rosenqvist.
Nu vill utbildningsminister Jan Björklund (FP) införa betyg från fjärde klass. Det är helt fel, tycker både eleverna och läraren.
– Jag är helt emot det. Då lär de sig fortfarande grunderna. Man behöver bygga upp en arsenal med strategier innan man börjar bedöma saker de gör, säger Karin Hultén.
– Vi vet hur mycket stress vi får. I fyran är de inte lika mogna och lika bra på att ta ansvar som vi, säger Victoria Barwén.
Gå till toppen