Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Ge tid till julefrid

Om samhället blir bättre på att ta hand om barn och äldre kan fler i arbetsför ålder välja att jobba mer. Det tjänar alla på.

Finns det tid för en lussefika?Bild: Fredrik Sandberg / SCANPIX
Välkommen med hälsning om julefrid?
Många föräldrar stressar idag för att både hinna jobba och se sina barns luciatåg. Det lussas förstås bara en gång om året, men den sammanlagda mängden extra aktiviteter försvårar kombinationen förvärvsarbete och föräldraskap.
Studiedagar, utvecklingssamtal, föräldrafika, picknick. öppet hus, avslutningsfester ...
Lägg därtill att barnomsorgen ofta har öppettider som även gör vardagarna svåra att pussla ihop för heltidsarbetande mammor och pappor. Trots att de verkligen försöker och gör sitt yttersta för att deras barn inte ska bli hämtade sist, inte ska känna sig övergivna på någon annans picknickfilt, inte ska sakna en särskild blick att söka under solot om Staffan stalledräng.
Men att försöka är inte detsamma som att lyckas. För många föräldrar – i synnerhet mammor – blir lösningen att gå ned i arbetstid. Så länge det behövs: småbarnsåren går fort, telningarna blir snart stora och sedan är det bara pinsamt om mamma eller pappa är med.
Då kan de deltidsarbetande gå upp till heltid igen.
En del av dem i alla fall.
För alltfler börjar en annan generations omsorgsbehov att pocka på.
På senare år har det blivit betydligt vanligare att äldre vårdas av sina närstående, visar en ny rapport som forskare vid Stockholms universitet har gjort på uppdrag av fackförbundet Kommunal. År 2002 fick omkring hälften av de äldre med omsorgsbehov hjälp i vardagen av sina anhöriga. År 2010 hade andelen ökat till nära två tredjedelar. Uppemot hundratusen svenskar har gått ned i arbetstid eller slutat att jobba helt för att ta hand om en anhörig.
Återigen är det främst kvinnor som gör avkall på karriären
Självvalt?
Det kan och bör diskuteras.
Var fjärde plats på landets äldreboenden har försvunnit under de senaste tio åren. Visst kompenseras detta av hemtjänst och privat köpt hjälp, men inte fullt ut, enligt forskarna.
Anhöriga ser sig nödgade att rycka in. Ingen lyckad lösning, vare sig för samhällets eller hushållets ekonomi.
Först och främst går det ut över jämställdheten att kvinnor tar större ansvar än män för omsorg om barn och äldre. Inkomstskillnaderna mellan könen förstärks och håller i sig genom karriären. I gårdagens DN påminde ett par SEB-ekonomer om att många frånskilda kvinnor har svårt att klara sig på sin låga pension – som ofta är en följd av att de som gifta gått ned i arbetstid.
Svenskarna blir allt äldre, färre måste försörja fler. Behovet av nya grepp är så stort att statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har luftat tankar om 75 år som ny pensionsålder.
Tänk om det finns en enklare lösning:
Att samhället fullt ut börjar hålla vad det lovat – tar väl hand om barnen och de äldre så att de som vill kan jobba lite mer i lugn och ro. Det kräver lite mer jobb i omsorgen, men frigör arbetskraft.
Möjligen är det också dags för lägre förväntningar om föräldradeltagande i allsköns sammanhang. Så att mammor och pappor har ledighet nog att lugnt möta lusse lelle:
Välkommen med ljus i din krona.
Gå till toppen