Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Grymt drag efter ekoskinka

Suget efter ekologisk julskinka är så stort att bönderna inte klarar efterfrågan. Men det gäller för kunderna att hålla reda på vad de köper. Det är skillnad på ekogrisar och ekogrisar.

Ekogrisar.Bild: Foto: Lars Dareberg
– Utvecklingen när det gäller ekogrisar känns väldigt positiv. Framför allt är det julskinka och fläskfilé som går riktigt bra, säger Dirk van der Krogt, ekoansvarig på Svenskt Butikskött.
Företaget fungerar som mellanhand mellan uppfödarna och butikerna och är specialiserat på ekologiskt kött. Svenskt Butikskött är helt dominerande i landet när det gäller ekologiskt kött till butikerna och levererar i år 230 ton ekologisk julskinka till de stora svenska livsmedelskedjorna.
– Men vi hade kunnat sälja ytterligare ett antal ton om det bara funnits en tillräcklig stor produktion, säger Dirk van der Krogt.
Ekogrisen står för bara en liten del av den totala försäljningen. Men kurvan har pekat uppåt i flera år och i pengar räknat är den dyrare ekoskinkan viktigare för uppfödarna.
I Sverige är det främst föreningen Krav som varit motor bakom ekologisk produktion. Krav-märkt julskinka säljs bara i åtta butiker i landet, ingen av dem i Skåne. Men Krav-märkt julskinka går att beställa i Axfoods butiker.
Parallellt med Krav-certifierade gårdar finns det i dag andra som satsat på uppfödning enligt EU:s regler för ekologiskt jordbruk. De bönderna står i dag för cirka en tredjedel av den totala ekogris-produktionen.
För bönderna finns det avgörande skillnader kring vilka regler de måste följa för att godkännas enligt de olika systemen. En Krav-bonde ska till exempel ge sina grisar möjlighet att vistas utomhus på grönbete minst fyra månader om året. När det gäller EU-grisarna räcker det med att de släpps ut på en betongplatta.
– EU handlar om kompromisser. De danska eko-bönderna skulle nog aldrig gå med på betesmark för sina slaktsvin. Det kräver mer arbete och större ytor, säger Dirk van der Krogt.
Även när det gäller slakten har Krav långtgående regler, som bland annat håller nere stressen hos djuren. EU har inga särskilda regler för slakt av ekologiska djur.
– Men även om Krav är tuffare tycker jag ändå att det är stor skillnad på EU:s eko-märkning och konventionell grisuppfödning, säger Dirk van der Krogt.
Alla hans julskinkor kommer från Krav-gårdar och går till Coop, Ica och Axfood som säljer dem under eget varumärke.
– Krav-märkta grisar har det riktigt anständigt. Därför har vi valt att hålla oss till dem när vi säljer eko-grisar i vårt eget namn, säger Ingmar Kroon, presschef på Axfood.
Enligt Scan, Sveriges största producent av julskinka, är dagens trend bland konsumenter mer inriktad på närproducerat än på eko-varor.
– Intresset är mycket fokuserat på riktigt god smak just nu. Det känns som om det ekologiska delvis planat ut, säger Sara Hoff, kommunikationsdirektör på Scan.
Dirk van der Krogt menar att det är viktigt att hålla isär närproducerat och ekologiskt.
– Bara för att något är närproducerat är det inte ekologiskt. För ekologisk produktion finns en mer djupgående ideologi med fokus på djurens naturliga beteende och självförsörjande växelbruk utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Närproducerade grisar kan vara uppfödda på konventionellt foder från Brasilien.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen