Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

JENNY ERIKSSON: Tillbaka till naturen

Redo för undergången.
Det är rubriken på ett av magasinet Filters senaste nummer. Reportaget tar avstamp i Klarälvdalens folkhögskolas kurs i självhushållning. Förutom att odla och ta hand om det som naturen kan ge lär sig deltagarna grunderna i färdigheter som skogsbruk, hästkörning och att bygga hus.
”Om man har möjlighet att själv tillfredsställa sina grundläggande behov – då kan man känna sig trygg. […] Det kan handla om hållbarhet, men också om överlevnad”, säger kursens föreståndare Michael Raaman i reportaget.
Det är ett av många reportage den senaste tiden om en liten men växande grupp personer som lär sig självförsörjning och överlevnad i klimat- och ekonomikrisernas spår. Sveriges Radios Ekoredaktion rapporterade nyligen från den danska bokmässan att intresset ökar kraftigt för självhjälpsböcker om att leva miljö- och klimatmässigt hållbart och om att få ihop sin ekonomi.
Folkhögskolan vid Klarälven erbjuder också överlevnadskurser. Det är de långt ifrån ensamma om. På nätet finns webbforum där människor förbereder sig inför en samhällskollaps. De ser nedgången i ekonomin gå hand i hand med klimat- och miljökris och anser att det är dags att lära sig överleva utan att lita på samhället och pengar på banken.
Survivalister kallas deltagarna i en av de mer radikala rörelserna där medlemmarna bunkrar mat, lär sig överleva i naturen och förbereder tillflyktsorter.
Om man gör en internetsökning på tidningen Effekts chefredaktör David Jonstad kommer också ordet ”kollaps” upp som förslag. Det är en del av namnet på den bok han gav ut i början av året: ”Kollaps – livet vid civilisationens slut”. Den målar upp en bild av att samhällets tätt sammanflätade ekonomiska och ekologiska system riskerar att bryta ihop samtidigt inom en snar framtid. David Jonstad berättar i intervjuer hur han själv förberett sig genom att göra sig skuldfri och tillsammans med ett gäng andra framtidsoroliga köpt en gård där de ska kunna vara självförsörjande. Men han vill samtidigt inge hopp: Människan har en stark förmåga att anpassa sig och vara kreativ och solidarisk i utsatta situationer.
I Skåne finns också nätverk som förbereder sig för en annan framtid. Det finns de som tillsammans skaffar en bit mark att odla på, det finns folkhögskolekurser med självförsörjningstema och i Lund och Malmö finns nätverket Omställning Sverige som gör sig redo för ett samhälle där oljan tagit slut.
I min bekantskapskrets har många som förut varit ganska ointresserade på sistone börjat prata miljö. Folk säger sig ha ”klimatångest” och några bekanta har varit med och dragit igång Föräldravrålet, ett nätverk där vuxna som oroar sig för barnens framtid försöker få politikerna att agera mer kraftfullt.
Folkhögskolelever och andra som lär sig självförsörjning må kännas extrema för många av oss. Men för att klara den radikala minskning av klimatutsläppen som krävs för att bromsa uppvärmningen av jorden, är det mycket möjligt att vi alla måste lära oss att leva ett mycket mindre bekvämt liv än det vi har blivit vana vid på bara några generationer.
Gå till toppen