Ekonomi

Kaminmyset räddar sotarna

De tio senaste åren har sotarna fått allt färre jobb, när oljepannorna fasats ut. Men branschen räddas av att allt fler väljer att trivselelda.

Det hörs ett flämtande "Ånej!" när sotarlärlingen Laura de Jong skrapar ut en död fladdermus genom skorstenens renslucka. Den har sökt sig till värmen men har dött när den förgiftats av rökgaser.
Det här är 23-åriga Laura de Jongs sjätte sotning för dagen. Innan den är slut ska hon sota minst fjorton skorstenar till.
– Jag gillar jobbet. Det är inte alltför svårt samtidigt som det faktiskt är kreativt. Varje hus ser annorlunda ut än det förra, säger Laura de Jong.
Just nu gör hon praktik som sotare, men efter nyår är hon klar med sin utbildning. Då kan hon sälla sig till de andra 1 500 sotarna som finns i Sverige. Bara 30 av dem är kvinnor.
Hon har ännu inte fått något löfte om anställning, men enligt vd:n på företaget ska tre nya personer anställas i januari.
Men så här har det inte alltid sett ut på Sveriges sotarfirmor.
– Hade det inte varit för braskaminen hade vi befunnit oss i en djup kris, säger Christer Bjelk, vd på sotarföretaget Simab.
De senaste tio åren har oljepannorna fasats ut från de svenska hemmen och ersatts med till exempel värmepumpar eller fjärrvärme som inte kräver sotning. Dessutom har sotningskravet för ventilationskanaler till köksfläktar slopats. Regler har också införts om att man inte längre måste sota lika ofta.
Sotarfirmorna har därför försökt lösa krisen genom att hitta andra arbetsuppgifter för sina anställda, som till exempel snöskottning.
Men nu kan firmorna pusta ut. För nu väller uppdragen in till Sveriges sotarfirmor.
De senaste sex åren har antalet installerade braskaminer ökat stadigt. Sedan 2006 har över 330 000 braskaminer installerats i Sverige varav 37 000 i Skåne.
Bara förra året valde nästan 80 000 svenskar att installera braskaminer i sina hem.
För sotarna betyder det inte bara fler sotningsuppdrag. De nya kaminerna ska också provtryckas och godkännas av sotarfirmorna.
– Vi ser en ihållande trend att allt fler trivseleldar. Så det välkomnas så klart av branschen, säger Ulf Lindén på Skorstensfejarnas riksförbund.
För sotarlärlingen Laura de Jong verkar framtiden alltså ljus.
– Jag vet inte om jag vill arbeta som sotare i hela mitt liv, men gärna ett tag, säger hon innan hon klättrar upp på en rostig stege för att feja ännu en skorsten.
Med sig har hon sotarveteranen Niklas Söderberg. Han har arbetat som sotare i 21 år. Liksom sin pappa, sin bror och sin pappas bror.
– Det är ett yrke fyllt av traditioner, säger han och berättar om det hemliga språket knoparmoj som sotarna använde för över hundra år sedan. Nu är språket nästan helt utdött.
Han visar en gammal femöring som han har sytt in i toppen av sin keps.
– Den här hade man förr i tiden i kepsen om fastighetsägaren inte bjöd på kaffe, eller "lanken" som det heter på knoparmoj. På det här sättet hade man alltid pengar till fika, säger han.
Men det var länge sedan en fika kostade fem öre.
– Jag tycker egentligen att hela det där är ganska töntigt, säger Laura de Jong.
– Det är en romantiserad bild av jobbet. Jag föll lite för det i början, men nu rensar de flesta sotarfirmorna även ventilationskanaler, jag menar hur romantiskt är det?
Även om framtiden i dag verkar ljus för landets sotare kan allting ställas på ända igen.
I budgetpropositionen inför 2012 föreslog regeringen att man skulle se över huvudmannaskapet och flytta ansvaret för sotning från kommunerna till de enskilda fastighetsägarna.
Än så länge är inget bestämt, men skulle regeringen driva igenom förslaget skulle det leda till att marknaden helt släpps fri.
– Det öppnar upp för oseriösa sotare som kanske gör det billigare men sämre. Det är inte bara dåligt för branschen, det ökar också risken för bränder, säger sotaren Niklas Söderberg.
Men Ulf Lindén på Skorstensfejarnas riksförbund ser inga problem med att konkurrensutsätta branschen.
– Ökad konkurrens är inte så konstigt, det sker i alla branscher. Men det är klart att hela branschen står och väntar på besked från regeringen. Vi vill ju veta hur det ska bli, säger han.

De här firmorna sotar i din kommun

2004 lades ansvaret för sotning över på kommunerna som i sin tur genom upphandling anlitar ett företag. Olika kommuner använder olika firmor. Man kan ansöka om att byta till en sotare från en annan kommun, men då måste man få tillstånd av kommunen. Det är också kommunen som bestämmer vad sotningen ska kosta.
Priserna gäller hur mycket det kostar att ha sotaren på plats. Extra avgifter tillkommer.
Kommun, Sotare: Timpris (kr inkl moms)
Malmö, Simab: 501
Lund, Sotningsväsendet i Lund: 536
Eslöv, Eslövs sotningsdistrikt AB: 538
Vellinge, Simab: 530
Burlöv, Simab: 513
Lomma, Skorstensteamet i Skåne: 499
Kävlinge, Skorstensteamet i Skåne: 499
Staffanstorp, Skorstensteamet i Skåne: 499
Svedala, Svedala Sot: 525
Trelleborg, Räddningstjänsten: 537
Gå till toppen