Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Studierna har påverkat deras sätt att tänka

På tolkskolan lär sig militärerna ett nytt språk på tio månader. För studenterna på universiteten tar det betydligt längre tid. Ändå känner flera av dem att de utvecklat ett nytt sätt att tänka efter bara några månaders studier.

Språkstudenter. Isak Halling,Torsten Blad, Frida Otterhag och Eric Ahl studerar japanska vid Lunds universitet. Flera av dem känner att de har fått ställa om hjärnan för att klara av studierna.Bild: Emma Larsson
När Tora Candal började på tolkskolan för att lära sig dari – ett språk som talas av många i Afghanistan – visste hon inte att hon inte skulle få återse sin familj på nästan fyra månader eller att hon skulle tillbringa merparten av sin tid med att nöta in tusentals och åter tusentals glosor.
– Det var det svåraste jag har gjort. Ens privatliv får vila i ett år och man lägger all fokus på studierna. Men det var också väldigt utvecklande och man fick lära sig ett nytt språk, säger hon.
Trots det höga tempot, som ofta innebar att läsa in 300–400 glosor i veckan, hann Tora Candal att ta sig upp till Umeå för vara med i Johan Mårtenssons språkstudie. Efter två besök i en MR-skanner, en apparat som tar bilder av hjärnan, fick hon hem ett kuvert med sitt individuella resultat.
– Jag fick reda på att min hjärna hade växt och det var väl coolt, säger Tora Candal.
Att det hårda slitet skulle ha gjort något större avtryck på hjärnkapaciteten är dock inget hon har märkt av särskilt mycket.
– Jag har märkt att jag har blivit bättre på att lära mig saker och att jag memorerar saker på ett annat sätt än tidigare. Men jag tror inte att den största skillnaden märks socialt, utan beror på att man under utbildningen har blivit självständigare och mer säker på sig själv.
Några som inte behöver lära sig ett helt nytt språk på tio månader, men som studerar intensivt ändå, är eleverna i japanska på Lunds universitet. Här sker all undervisning på japanska från och med den tredje terminen och utbildningen är känd för ett högt tempo.
Erik Ahl, som är inne på sin tredje termin, beräknar att han lägger ner åtta timmar om dagen på studier.
– Jag tror att det är viktigt att man lever i det om man ska bli bra på språket, säger han.
Att hjärnans kapacitet skulle öka i och med språkstudierna är något som varken Erik Ahl eller hans klasskamrater har funderat på. Däremot känner flera av dem av hur de har fått ställa om hjärnan för att klara av studierna.
– Det var en chock. Jag hade förväntat mig att det skulle vara som när man pluggade på gymnasiet, men nu satte de press på en från början och lärarna förväntar sig att man ska ta in allt mycket snabbare, säger Frida Otterhag, som går första terminen.
Torsten Blad, första terminen, tror dock inte att det handlar så mycket om vilket språk som studeras för att hjärnan ska utvecklas, utan mer om vilken studieteknik eleven använder.
– Jag tror att det handlar om så mycket mer, till exempel att man måste hitta ett sätt att lära sig sextio nya glosor på kort tid och så vidare.
Gå till toppen