Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Ökat antal skottskadade på sjukhusen

Skjutvapen används allt oftare i konflikter.
Antalet personer som får vård efter att ha blivit skjutna har fördubblats de senaste åren, visar skadestatistik från svenska sjukhus.

– Vi har sett en uppåt- gående trend, med en markant ökning i fjol, säger Per Wihlborg, traumaansvarig läkare vid Skånes universitetssjukhus.
Han berättar att nästan alla som kommer in med skottskador är yngre män, som inte sällan vägrar säga vem som skjutit. Ofta är de skadade i ben eller armar. Det behöver inte vara livshotande men skadorna är knappast banala, enligt Wihlborg.
– I stort sett alla skottskador räknas som allvarliga. Artärer kan ha skadats så att man förblöder. Skotten kan skada nerver så att man blir förlamad, eller trasa sönder knän, säger han.
Medierapportering om skottlossningar duggar tätt. Men det är svårt att med polisstatistik slå fast om skjutningarna har ökat. Hos polisen kan nämligen en skottskada rubriceras som allt från misshandel till mordförsök.
Uppgifter ur Socialstyrelsens patientregister visar dock att sjukhusen tar emot fler skjutna. Förra året sökte 89 personer vård för skottskador, jämfört med 46 patienter 2005.
Det inrapporterade antalet ligger nog i underkant, vilket bland annat siffror från Malmö visar. Läkaren Babak Badri har detaljstuderat skottskador på akuten i Malmö 2010 och fick ihop 25 personer – dubbelt så många som Socialstyrelsens siffror från staden det året.
Lars Öjelind, kommissarie vid Rikskriminalpolisens underrättelsesektion, ser att skjutningar bland gängbrottslingar numera sker mer öppet. Risken ökar för att personer utanför den kriminella kretsen skadas.
– Det känns som att man nuförtiden nästan kan ställa sig mitt i en folksamling och skjuta. Att någon ser betyder inget. Tvärtom, det kan vara en fjäder i hatten även om man åker fast efter det, säger Öjelind.
De som skjuts och avlider på brottsplatsen hamnar inte i patientregistret. De senaste åren har i snitt tjugo personer skjutits ihjäl per år, en liten uppgång jämfört med mitten av 2000-talet.
Polisen vet inte hur mycket vapen som är i omlopp, men har konstaterat att de som finns används oftare.
– Det är lätt för kriminella att få tag på ett vapen och det finns en helt annan hänsynslöshet, säger Öjelind.
Gå till toppen