Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Fler unga utan papper spåras

Polisens nya arbetsmetod gör att fler avvisas.

Enligt personal på Teamet för krigs- och tortyrskadade skapar de nya arbetsmetoderna stor ångest och oro bland gömda ungdomar.
Anledningen till det ökande antalet omhändertaganden är Reva – ett nytt nationellt projekt vars syfte är att söka reda på och föra ut människor ur Sverige som gått under jorden efter att de har fått avslag på sin asylansökan.
Malmö är pilotkommun i Revaprojektet. Kristina Hallander Spångberg, chef över gränspolisen i Skåne, tror att den tjugofemprocentiga ökningen kommer att hålla i sig året ut.
– Tillsammans med Migrationsverket har vi jobbat hårt med att hitta alternativa administrativa arbetssätt. Vi har exempelvis kortat handläggningstiderna och effektiviserat flera arbetsmoment. Vi har också börjat kommunicera tydligare med kriminalvården och Migrationsverket, säger hon.
Personalen på Teamet för krigs- och tortyrskadade i Malmö har märkt av gränspolisens nya arbetssätt.
Flera av teamets patienter är just pojkar i övre tonåren som gått under jorden efter att de har nekats att söka asyl i Sverige på grund av den så kallade Dublinförordningen. Enligt den ska en flykting söka asyl i det första land inom EU som man kommer till, vilket sällan är Sverige.
Kenjiro Sato är psykolog på Teamet för krigs- och tortyrskadade. Han menar att barnen och ungdomarna inte längre är mottagliga för behandling av sina posttraumatiska stressymptom, PTSD.
– De har ingen möjlighet att uppleva trygghet någonstans längre. Jag menar att p:et i PTSD nu har bytts ut, från post till pågående. Polisens intensiva jakt på dessa ungdomar gör att de befinner sig i ett ständigt pågående trauma.
Kristina Hallander Spångberg bekräftar att gränspolisen bedriver ett intensivare spaningsarbete i och med Revaprojektet.
– Vi har fått mer tid till det eftersom vi har effektiviserat andra arbetsuppgifter. Då kan vi göra fler påringningar till exempelvis Bup, fler husrannsakningar och fler arbetsplatskontroller.
Att det skulle finnas så kallade fredade ställen där gränspolisen inte bedriver spaningsarbete är ett missförstånd, enligt Hallander Spångberg.
– Förskolor och skolor brukar vi generellt inte gå in i eftersom vi resonerar som så att det inte är barnen i sig som medverkat till att gå under jorden. Samtidigt är vårt uppdrag att verkställa utvisningsbeslut tagna av domstol och Migrationsverket. Om vi får uppgifter om att det finns efterlysta personer på en viss plats är det vår arbetsuppgift att omhänderta dem.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen