Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Guds gåva till mänskligheten

Lämna plats på scen för en arrogant, självgod man som tar pinsamt stort utrymme.
Nej, inte jultomten. Vi talar om Magnus Thomson. Eller egentligen om hans rollfigur Morris Isfeldt.

Ex-varanen Magnus Thomson är ute på egna kreativa upptåg som den uppblåste trendskaparen och sanningssägaren Morris Isfeldt. Imorgon ses han på Mejeriet i Lund.Bild: Jesper Anhede
Morris Isfeldt är designkonsult, bosatt sedan några år i London där han ägnar sin tid åt att baktala allt svenskt och utarbeta nya metoder för specialiteter som karismamätning och stagecoachning. Konfronterad av sina efterblivna men lyckligtvis formbara landsmän talar han gärna i internationellt gångbara konsulttermer, men hela tiden med en förfinad malmöitiska av den typ som filats till med hjälp av ängsligt spetsflabbade Lidingö-iiiiin.
– Malmö blev för litet, Stockholm blev för litet, så nu bor han i London. Han ser sig som Guds gåva till mänskligheten. Han har en grandios personlighetsstörning, sammanfattar Magnus Thomson som mejslat fram den här figuren under många år.
Morris Isfeldt är inte i första hand trendspanare, sådant står han över; Morris Isfeldt är trendskapare. Och allt utgår från honom själv.
– Sex är inte trendigt, har han kommit fram till, men det handlar mest om att han inte får till det. Han utgår från sig själv, och hans slutsatser blir hela världens sanning.
De här egenskaperna är förstås djupt tragiska, men när de samlas i en och samma person blir allt det här uppblåsta och odrägliga roligt.
Varför?
– För att det finns så fruktansvärt många av dessa människor, säger Magnus Thomson. De dikterar på något sätt villkoren i Sverige. Titta på föreläsningsbranschen, med folk som reser runt, slår in öppna dörrar, tar 80 000 kronor i arvode och åker vidare. De har byggt upp ett varumärke som gör detta möjligt.
Morris ljuger och förhäver sig. En rundringning som Sydsvenskan gjort avslöjar att Magnus inte alls är sådan.
– Jag vill inte säga att Morris är min motpol, det vore att ta i, men han ger mig rätten att vara allt det där som inte jag kan vara privat. Som Morris får jag vara otrevligt obehaglig, får vara ett stort svin och bara le hela tiden.
En hämmad man som får sitt utlopp och kompensation på scen, alltså?
– Det är ju ändå så att man hämtar de bästa skämten i sig själv, men nej – jag vet inte var detta kommer ifrån. Jag är ett helt vanligt skilsmässobarn från Lund, med den konflikträdsla det för med sig. Och visst, det är gött att få vara en person som inte är det minsta konflikträdd.
– Men egentligen är jag rätt hämningslös. Jag gick i Varanteaterns kreativa kaosskola, med det otroliga självförtroende för att skapa som det gav.
När han ser tillbaka på Varanteatern är det de tidiga åren han minns helst. Åren före tv. Det är den epoken han återknyter till med sin enmansshow.
– De första åren var allt väldigt improviserat, men det upphörde när vi började göra tv 1996. Att lära sig manus utantill och sedan rabbla är inte min stil, jag måste ha skarpt läge. Med Morris Isfeldt kan jag vara otrogen mitt eget manus, det hade varit otänkbart under Varanflaggan. Det är bara mig det drabbar, det finns ingen som står i kulissen med ett hästhuvud och ska in.
Magnus Thomson lämnade 2002 Lund för Tibro, en ort i Västergötland med 10 000 invånare. Där jobbar han som marknadsutvecklare på kommunen. Då och då föreläser han i ämnet ”entreprenörskap i humor”.
– Då får jag studera hotshotsen på nära håll.

Magnus Thomson

Vad: ”Suck My Style”, föreläsning av Morris Isfeldt med utgångspunkt i självbiografin med samma titel.
Var: Mejeriet i Lund, lördag, i arrangemang av Humorfalangen. Thomson delar kvällen med Erik Börén som gör showen ”Ett ljudspår av ditt liv”.
Mer: Varanteatern är en humorgrupp som bildades på Polhemsskolan i Lund 1992. Varan-TV sändes i SVT 1997–1998.
Gå till toppen