Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur & Nöjen

Fel nummer på kungen

Den 19 september 1973 samlades regeringen till extra konselj på Stockholms slott. Sedan Sveriges nye statschef gått runt och skakat hand med statsråden harklade han sig, sneglade på papperet som han höll i handen och kungjorde:
”Mitt konunganamn skall vara Carl XVI Gustaf.”
Det var ett historiskt misstag.
Sverige har inte haft sexton kungar med namnet Karl. Högst tio. De sex första har aldrig funnits, annat än i en fantasifull historiebok som är mer än fyrahundra år gammal.
Misstaget har sina rötter i en strid om placeringen vid det ekumeniska kyrkomötet i Basel som inleddes 1431. Detta koncilium var ett försök att ena romerska katoliker och grekisk-ortodoxa, men biskopen av Växjö, som hette Nicolaus Ragvaldi, hade egna bekymmer. Han var förtretad över sin undanskymda placering vid mötet och krävde en plats högre upp i rangrullan. Ragvaldi stödde sina krav på en gammal berättelse om goterna, urfolket som vandrat bort från sin ö Scandza i norr, spritt sig över världen och grundlagt de flesta av historiens kända riken. Han berättade för konciliet hur invånarna i det land som nu kallas Sverige för längesedan seglade ut över havet och ”underkuvade Egypten, Asien och Cicilien, besegrade perserkungen Xerxes, grundade Troja, lade under sig Tracien, Dacien och Mesien och så småningom upprättade tvenne konungariken, ett uti Orient och ett uti Occident”.
När den småländske biskopen hade talat färdigt var samtliga dittills kända statsbildningar grundade eller erövrade av svenskar. Vad för ett rike är äldre eller mäktigare än vårt? avslutade Nicolaus Ragvaldi och tillade: Amen.
Det var ett bra försök och en god historia. Om den lämnade mötesdelegaterna i Basel kalla fick den ett desto varmare mottagande i Sverige. Snart kunde alla svenska hävdatecknare och fornforskare med självaktning berätta att deras hemland var världens äldsta rike. Så även Johannes Magnus, Sveriges siste katolske ärkebiskop som tvingades i exil 1526 och tillbringade sitt återstående liv i Italien där han ägnade sig åt att skriva sitt hemlands historia.
Johannes Magnus livsverk bar titeln Historia de omnibus Gothorum Sveonomque regibus. Denna historia om alla göternas och svearnas konungar gavs ut i Sverige 1556, elva år efter författarens död. Verket gjorde snabbt succé. Här fanns allt som behövdes för att ge en svensk monark eller statsman bättre självkänsla i umgänget med europeiska kollegor.
Johannes Magnus inleder sin historieskrivning med den bibliska berättelsen om Noas ark och syndafloden. Åttioåtta år efter denna landsteg Noas sonson Magog (son till Jafet) på den nu torrlagda skandinaviska halvön. Här blev han kung och fick enligt författaren fem söner: Den förste var Sven, de svenskas fader och regent. Den andre, Götar som också kallas Gogus eller Göye, lät kalla det folket utöver vilket han regerade efter sitt namn.
Därefter fortsätter Johannes Magnus att berätta om de kungar som följde. Svens bror Ubbe till exempel, som blev kung 246 år efter syndafloden och grundade staten Uppsala (Ubbes sal). Dennes ättling Sigge, som grundade Sigtuna. Och så vidare. I den omfattande regentlängden uppträder sex monarker med namnet Karl innan vi når fram till Sveriges förste historiskt belagde kung med det namnet, som hette Sverkersson och regerade i sex år tills han dödades av Erik den heliges son Knut våren 1167.
När Johannes Magnus verk gavs ut kastade sig Gustav Vasas söner över det. Då som nu gav anor gott anseende och ett högt regentnummer var eftertraktat. Gustavs äldste son Erik antog nummer fjorton när han efterträdde fadern. När det blev den yngste Vasasonens tur kallade han sig Karl den nionde.
Även om dåtidens historieforskning i och för sig inte tyngdes av krav på sanning och källtrohet, framstod Johannes Magnus skildring som logisk för hans svenska läsare. Sunda förnuftet sa att det måste ligga till på det sättet. Den första människan måste ju heta Sven eftersom han var en sven, det vill säga en människa av mankön som aldrig varit ihop med en kvinna, resonerade fornforskaren Johannes Bureus som på 1590-talet blev hovkanslist i Karl IX:s tjänst.
Dennes son och efterträdare Gustav II Adolf blev den siste svenske kungen som på allvar bekände sig till tron på svenskarna som världens äldsta folk. Men den avsatte ärkebiskopens påhittade kungalängd lever vi fortfarande med.
Mitt konunganamn skall vara Carl den tionde Gustaf, borde Sveriges nyblivne statschef ha sagt den där septemberdagen i början av 1970-talet.
Det hade varit sannare och dessutom låtit mer storslaget.
Ordet monark är grekiskt och betyder ensam härskare.
Idag finns det ett kejsarrike, 33 kungariken, ett storhertigdöme, 3 furstendömen, 2 sultanat och 3 emirat i världen.
Världens mesta monark är drottning Elizabeth II av Storbritannien som är drottning i sexton länder.

Sydsvenskan publicerar under helgerna tio avsnitt ur Daniel Rydéns bok ”101 historiska misstag” (Historiska Media). Daniel Rydén har varit reporter på Sydsvenskan sedan 1980.

Läs alla artiklar om: Historiska misstag
Gå till toppen