Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Rekordmånga hatbrott

Trots rekordmånga anmälningar har ingen anmälan lett till
en fällande dom i Malmö tingsrätt under 2010 och 2011.

Polisens anmälningslista över hatbrott i Malmö 2011 är lång. Ofta handlar anmälningarna om verbala kränkningar och vardagstrakasserier.Bild: Foto: Lars Brundin
 Under två procent av anmälningarna har lett till åtal, visar Sydsvenskans granskning.
I ett par år har Malmö varit i centrum för den svenska hatbrottsdebatten. Mellan 2009 och 2011 har hatbrottsanmälningarna i polisområde Malmö nästan fördubblats. Men mätt i avkunnande domar förekommer det inga hatbrott i Malmö.
Ingen av anmälningarna under 2010 och 2011 har lett till en dom där gärningsmannen fällts för hatbrott.
De flesta anmälningar avskrivs tidigt av polisen. Under 2010 och 2011 var det endast 16 anmälningar som polisen markerat som hatbrott som ledde till åtal.
I alla fall utom 7 (1,45 procent) valde åklagaren att plocka bort hatbrottsmotivet i åtalet. Och i inget av de fall som prövats i Malmö tingsrätt ansåg domstolen att det var frågan om ett hatbrott.
Hatbrott är ingen brottsrubricering utan en straffskärpningsregel. När det gäller exempelvis misshandel, skadegörelse eller olaga hot kan straffet bli strängare om motivet bakom brottet är att kränka en person för dennes sexuella läggning, etnisk bakgrund, religion, hudfärg eller nationalitet. Som hatbrott räknas också brottsrubriceringen hets mot folkgrupp och, i vissa fall, olaga diskriminering.
Att få hatbrottsanmälningar leder till fällande domar har varit känt tidigare. Men detta är första gången det sätts siffror på hur många av Malmöanmälningarna det verkligen är som leder till fällande dom, det vill säga inga alls.
Antisemitismen i Malmö har väckt stor uppmärksamhet både i och utanför Sverige. Antalet anmälningar om antisemitiska hatbrott har ökat kraftigt men om det speglar att antisemitismen ökat finns det inget säkert svar på. Ett skäl till att antalet antisemitiska hatbrottsanmälningar blivit fler är att den judiska församlingen de senaste åren uppmanat sina medlemmar att polisanmäla alla kränkningar.
Inget av de 44 antisemitiska hatbrott som anmälts under 2010 och 2011 har lett till åtal eller ens gått till åklagare.
Av de 23 anmälningarna för islamofobiska brott under samma tid är det ett som gått till åtal. Det målet är ännu inte avgjort i domstol.
Av de cirka 30 anmälda homofobiska brotten gick 2 till åtal men i båda fallen ansåg Malmö tingsrätt att det inte fanns ett hatbrottsmotiv.
Om ökningen av hatbrottsanmälningar speglar en faktisk ökning av hatbrotten är det ingen som vet. Det finns flera osäkerhetsfaktorer när det gäller att beräkna antalet hatbrott. Den största är mörkertalet. Flera av de grupper som omfattas av hatbrottsparagrafen anmäler sällan de kränkningar de utsätts för, visar flera undersökningar. Det gäller framförallt romer men även hbt-personer, somalier och muslimer.
En annan osäkerhetsfaktor är polisens anmälningssystem. Anmälningar hamnar fel. Brott som borde ha klassats som hatbrott får en annan beteckning och försvinner ur statistiken. Motsatsen gäller också. Anmälningar som uppenbart inte är hatbrott, det kan röra sig om en vanlig cykelstöld, hamnar i hatbrottsstatistiken eftersom polisen som tar emot anmälan sätter fel kod.
Men sedan ett år tillbaka gör Malmöpolisen en noggrannare kontroll av alla misstänkta hatbrott så att de uppenbara felmarkeringarna är bortrensade när den slutliga sammanställningen görs.
Att så få utredningar går vidare till åtal har också flera förklaringar:
Anmälningarna avskrivs eftersom det inte finns något spaningsuppslag vilket i de flesta fall innebär att gärningsmannen är okänd.
Polisen har en vidare tolkning av begreppet hatbrott än åklagare och domstol. Principen är att hellre klassa ett ärende för mycket, än ett för lite, som hatbrott. Det innebär att åklagarna får in många anmälningar där de omedelbart kan konstatera att det inte rör sig om ett hatbrott.
Förtal och förolämpning är två av de vanligaste brottsrubriceringarna bakom misstänkta hatbrott. 2011 var det ett trettiotal fall. Men förtal och förolämpning kan inte tas upp av åklagare annat än i undantagsfall, eftersom brottsrubriceringarna inte faller under allmänt åtal.
Gärningsmännen är minderåriga.
Sydsvenskans genomgång visar också att:
I samtliga de 16 fall som lett till åtal med ett misstänkt hatbrottsmotiv under 2010 och 2011 är den åtalade en man.
I 9 av fallen har den misstänkte missbruksproblem eller psykisk sjukdom.
I ett femtiotal anmälningar från 2011 har målsäganden, att döma av vad som uppgivits i anmälan, kunna peka ut den misstänkta gärningsmannen. Men även de fallen har skrivits av. Det vanligaste skälet har varit att ord står mot ord.
FAKTA/Hatbrott kan ge skärpt straff
Hatbrott utgörs av brotten hets mot folkgrupp, olaga diskriminering samt alla andra typer av brott, från klotter till mord, där ett av motiven har varit att kränka en person eller en folkgrupp på grund av ras, hudfärg, nationalitet, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.
I brottsbalkens 29 kap 2 paragraf finns en regel som säger att domstolen ska betrakta det som en "försvårande omständighet" vid bedömningen av straffvärdet om det finns ett hatbrottsmotiv. Det kan betyda att straffet skärps.
Straffskärpningsregeln lades till i brottsbalken 1994. Flera remissinstanser, bland annat Advokatsamfundet, Riksåklagaren och Säpo, var kritiska. Man menade bland annat att det redan gick att ta hänsyn till hatmotiv i brottsbalken.
Hatbrott i Malmö polisområde 2010–2011
2010
Hatbrottsanmälningar 197
Anmälningar som lett till åtal 3
Åtal där åklagaren krävt straffskärpning enligt hatbrottsparagrafen 3
Domar där straff skärpts enligt hatbrottsparagrafen 0
Fällande domar för hets mot folkgrupp 1 (domen kom 2010 men händelsen inträffade och anmäldes 2009. Det handlade om en IFK Göteborgsupporter som fälldes för att ha skrikit "Rosengårdstattare" och gjort Hitlerhälsning i samband med en match)
Olaga diskriminering 0
2011
Hatbrottsanmälningar 291
Anmälningar som lett till åtal13
Åtal där åklagaren har krävt straffskärpning enligt hatbrottsparagrafen 4
Domar där straffet har skärpts enligt hatbrottsparagrafen 0 Ett ärende från 2011 har det ännu inte fallit dom.
Fällande domar för hets mot folkgrupp 0
Fällande domar för olaga diskriminering 0
Om undersökningen
Malmöpolisen och länskriminalen har på Sydsvenskans uppdrag tagit fram samtliga hatbrottskodade anmälningar inom polisområde Malmö under 2010 och 2011 som gått vidare till åklagare. Därefter har tidningen kontrollerat vilka fall som lett till åtal och därefter domstolsutslagen i Malmö tingsrätt. En felkälla kan vara att hatbrottskoden inte har funnits med i polisanmälan men att den lagts till i ett senare skede av åklagare. Men vad Malmös hatbrottsåklagare känner till, har det inte förekommit något sådant ärende. Utfallet för 2012 har inte gått att kontrollera än eftersom många ärenden inte är avgjorda.
Gå till toppen