Runt en kvart per dygn. Så mycket mer fritid har den genomsnittlige svensken i dag jämfört med för tjugo år sedan. Skillnaden beror främst på att vi lägger mindre tid på hushållsarbete.
– Självfallet har vi oerhört mycket bättre tidsförutsättningar än våra förfäder med tio barn, ingen tvättmaskin, inga hel- eller halvfabrikat, säger Bodil Jönsson, fysiker, professor och författare till flera böcker om tid.
Ändå känner sig många stressade. Jörgen Larsson, från föreningen Tidsverkstaden i Göteborg, har forskat om tidsmässig välfärd. Han menar att många har högre förväntningar på vad som ska hinnas med under dygnets vakna timmar i dag.
På jobbet ska det högpresteras, de som är föräldrar vill vara närvarande med sina barn, helst ska man hinna motionera, träffa vänner och få till den där egentiden.
Dessutom, skriver han, ju högre lön folk har desto fler saker tycks de skaffa sig. Både i form av villa, sommarstuga och prylar. Allt det här ska sedan tas om hand. Och det tar tid.
Fredrik Warberg, Jörgen Larssons kollega på Tidsverkstaden, kommenterar det så här:
– Nu generaliserar jag grovt, men jag skulle vilja säga att vi använder väldigt mycket tid till att skapa förutsättningar för konsumtion. Arbetstid för att tjäna in pengarna, tid att leta efter och göra rätt val, tid att göra det vi köper brukbart. Sedan ska vi använda det också. Vissa saker vi köper tar ju dessutom tid från andra viktiga delar i vardagen, som relationer utan skärm eller vara ute i naturen, säger han.