Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

”Polisen saknar kompetens”

Sydsvenskans avslöjande visar att inte en enda hatbrottsanmälan under 2010 och 2011 ledde till fällande dom.

Vem ansvarar för polisens kompetensutveckling om hatbrott och hbt-frågor? Susanne Adielsson som är ordförande i RFSL Malmö undrar. Kunskapsbristerna i poliskåren är ett stort problem, säger hon.Bild: Lars Dareberg
”Bögjävel”, skrek någon åt en medlem på väg till ett möte i RFSL:s lokaler på Gasverksgatan. När det var julmiddag stals en flagga med texten RFSL Malmö, och någon kastade ägg på porten.
Under Regnbågsfestivalen i somras flög spottloskor och ägg mot personer i paraden.
– Vi anmäler allt, säger Susanne Adielsson som är ordförande för RFSL Malmö.
Hon är medveten om att en del angrepp kan vara svåra att bevisa, exempelvis äggkastning.
– Men det ska synas att det händer. Det ska ner på papper.
Homosexuella, bisexuella och transpersoner, hbt-personer, omfattas av hatbrottsparagrafen. Straffet blir alltså extra hårt om det kan bevisas att brottsmotivet är att offret är hbt-person.
Många utsätts för trakasserier, säger Susanne Adielsson, men det finns ett motstånd mot att gå till polisen. Hennes förklaring:
– Polisen saknar kompetens om hbt-personers verklighet och vardag.
De som arbetar på Malmöpolisens särskilda hatbrottsjour är visserligen kunniga, säger Susanne Adielsson.
– Men poliser som kommer ut till platserna där brotten sker saknar hbt-kunskap.
Konsekvensen, säger Susanne Adielsson, kan bli att en transperson som gör en polisanmälan själv måste förklara för polisen vad det innebär att ha en könsidentitet som avviker från normen.
– De får svara på frågor om varför de klär sig på ett visst sätt eller varför de kallar sig ett namn som inte är deras juridiska. Då blir de kränkta igen.
Hbt-personernas förtroende för Malmöpolisen fick en knäck av en händelse 2010. Vid en internationell transgenderkonferens i Malmö blev fyra turkiska deltagare attackerade med rasistiska glåpord och ägg när de besökte en restaurang, och när de försökte polisanmäla påhoppen blev de kränkta av ovidkommande frågor. Efteråt berättade RFSL:s pressekreterare Malinda Flodman:
– Poliserna undrade varför de ser ut som de gör och om de hade rätt att vara i Sverige.
Hbt-personernas förtroende för rättssystemet påverkas även av Sydsvenskans avslöjande att inte en enda hatbrottsanmälan under 2010 och 2011 ledde till fällande dom, säger RFSL Malmös ordförande Susanne Adielsson.
– Jag tror att många tvivlar på vart de ska vända sig för att få hjälp.
En sak i Sydsvenskans artiklar om hatbrott gjorde Susanne Adielsson särskilt illa berörd. Det var när åklagare Jan Pernvi sade:
– Många av de kränkande uttrycken har blivit allmänna skällsord. Någon skriker ”jävla bög” och så blir det mest en slags pajkastning.
Det resonemanget accepterar inte Susanne Adielsson.
– ”Jävla bög” är inget allmänt skällsord. Den som säger ”jävla bög” kan inte veta vem som hör det.
Hon tycker det är särskilt allvarligt om personer inom polisen, åklagarmyndigheten eller domstolen accepterar ”jävla bög” som ett allmänt skällsord.
– Det är inte okej att en åklagare använder orden pajkastning och ”jävla bög” i samma mening i en tidningsintervju. Det förminskar homosexuella män. Det är uppenbart att det behövs kompetenshöjning inom polis, åklagare och domstol så att fler förstår hur det känns för en hbt-person att läsa om pajkastning och ”jävla bög”. Jag hoppas att jag aldrig får läsa det igen.

RFSL Malmö

RFSL Malmö har funnits sedan 1983 och är en lokalavdelning till Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter.
Nationellt har RFSL en egen brottsofferjour för hbt-personer.
RFSL Rådgivningen Skåne har en rådgivningstelefon.
RFSL Malmö stöder sina medlemmar med bland annat kaféträffar varje söndag. För att upptäcka och förebygga diskriminering av hbt-personer har RFSL Malmö skolinformation.

Sydsvenskans granskning visade på noll domar

Sydsvenskan har gått igenom samtliga hatbrottsanmälningar från 2010 och 2011. Granskningen visade att domstolarna inte en enda gång skärpte straffet på grund av hatbrott.

Hatbrott utgörs av brotten hets mot folkgrupp, olaga diskriminering samt alla andra typer av brott, från klotter till mord, där ett av motiven har varit att kränka en person eller en folkgrupp på grund av exempelvis, hudfärg, etniskt ursprung, eller sexuell läggning.

I brottsbalkens 29 kap 2 paragraf finns en regel som säger att domstolen ska betrakta det som en ”försvårande omständighet” vid bedömningen av straffvärdet om det finns ett hatbrottsmotiv. Det kan betyda att straffet skärps.

Straffskärpningsregeln lades till i brottsbalken 1994.

Hbt och hbtq. Hbt: Homosexuella, bisexuella och transpersoner. Hbtq: Homosexuella, bisexuella, transpersoner och queerpersoner.

Läs alla artiklar om: Hatbrotten i Malmö
Gå till toppen