Familj

Hon vill visa att mångfald är en bra affär

Om hon kunde knäppa med fingrarna och trolla bort någonting skulle hon välja klassamhället. Men förändring tar tid. Särskilt om det handlar om att få folk att kliva bort från privilegier de inte ens förstår att de har.

”Normer finns alltid, men förändras också”, säger Maria Chowdhury. ”På 1700-talet ansågs det väldigt manligt att gråta”.Bild: Emma Larsson
– Vi ser de saker som begränsar oss, men tenderar att inte se när vi blir privilegierade. Ingen av oss vill lämna tillbaka det utrymmet, säger Maria Chowdhury.
På väggen i arbetsrummet hänger dova stiliga fotografier i gråtoner som representerar hennes arbete med normer och strukturer – några karlar i kostym och klackar, en dam med en dildo på äldreboendets nattygsbord, en kvinna med nikab, läsk och rosa sugrör. Maria Chowdhury brukar använda heteronormen som ett exempel för att illustrera hur starka normer fungerar.
– Den är så väldigt tydlig. Det räcker med att säga ”När kom du på att du var heterosexuell?”, så sätter det sig hårt. Sedan kan man gå vidare och prata om andra normer, och vilken färg det är på hudfärgade plåster till exempel.
Egentligen är hon samhällsplanerare. Men på vägen dit blev hon feminist. Sedan dess har hon jobbat mot olika diskriminerande strukturer i samhället – först med ungdomar och jämlikhetsfrågor i Stockholm och sedan som studentombud i traditionstunga Lund. Där mötte hon motstånd. Och hot. En dag hade någon till exempel ristat in ett hakkors utanför dörren till hennes kontor, i samband med en föreläsningsdag om queerfrågor som hon anordnade.
Nu arbetar hon på Mine – Etnisk mångfald i näringslivet med att få företag i Malmö att förstå hur de kan tjäna pengar på mångfald. Det handlar bland annat om att hela tiden inkludera folk och se vad de kan, eftersom människor som känner sig sedda jobbar bättre och blir mindre sjuka. En bredare rekrytering från början leder till mer kompetens.
En annan tanke är att om alla anställda själva fick välja vilka helgdagar de ville vara lediga på så skulle man kunna ha sitt företag bemannat året om, eftersom alla inte firar just jul och påsk. I december gav Mine ut en metodbok om makt och normer på arbetsplatser, och de utbildar kontinuerligt människor från olika företag i mångfaldsfrågor. Första dagen tittar de tillsammans på saker som klädkoder och vad man skojar om i fikarummet. Sedan kommer de fram till hur klimatet skulle kunna bli bättre för alla.
– Vi tittar på allt som inte har med den specifika arbetsuppgiften att göra. Ofta måste man representera sin hudfärg hela tiden. Även om man har levt här i trettio år så får man aldrig bara vara den duktiga civilingenjör man är, säger hon.
Normer har alltid funnits och kommer alltid att finnas, men också ständigt förändras. Det farliga är när de blir hämmande för individer och skapar ett ”vi” och ”dom”, säger Maria Chowdhury.
– Hela den här järnrörsdebatten visade rätt tydligt att man gärna stoppar in Sverigedemokraterna i ett ”dom”, och att det är ”dom” som är dåliga. Men Sverigedemokraterna har vuxit fram i ett samhällsklimat som vi alla har varit med om att skapa, vi har alla låtit det ske. Så vill folk inte tänka för det blir jobbigt. Då har vi alla ett ansvar.
I grunden handlar jämlikhet om så enkla och svåra saker som kärlek och respekt.
– Tar jag mer utrymme så krymper någon annans. Men kärlek genererar mer kärlek. Det går att bryta ner till något jättelitet, att se lite bortom sig själv. Det blir bättre om vi hjälps åt. Belöningen för det kommer inte på sekunden. Men när den väl kommer så är den mycket större.

Maria Chowdhury

Gör: Verksamhetsansvarig på Mine – Etnisk mångfald i näringslivet. Var tidigare studentombud i Lund.
Bor: I Malmö.
Ålder: 34 år.
Familj: Vänner och häst.
Förebild: Judith Butler.
Aktuell: Med ”Vitt skilda möjligheter – makt, normer och arbetsplatskultur”, en metodbok för företagare som hon har skrivit tillsammans med Stina Widerstedt och Sofia B Karlsson.
Gör på fritiden: Finrider och busrider Nicole, en pensionerad hopphäst i Svedala, sex dagar i veckan.
Gå till toppen