Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

For pokker, sgu og pis – vilket sprog

Därför svär danskar mer än andra nordbor
och åkallar sjukdomar som syfilis och cancer.

När elva nordiska svordomsforskare samlades i Köpenhamn strax före jul möttes myter och verklighet om våra fula ord.
– Norrmän och svenskar som flyttar till Danmark, tycker att vi svär mycket. Men det är svårt att säga om språket blivit grövre, eftersom det inte finns några äldre undersökningar att jämföra med, säger Marianne Rathje, forskare på Dansk Sprognævn.
– Det vi vet är att i alla de skandinaviska språken har vi haft en lång period, 500 år, då religiösa svärord har dominerat. Sedan ungefär hundra år handlar det mer om kroppens nedre funktioner. I Danmark har vi ”skid” och ”pis”, någon gång på 60- eller 70-talet kom ”fuck” och ”shit”.
Utvecklingen har med tabun att göra, kraftord finner sin laddning i något som är tabu. Förr var det himlen och helvetet, något som fortfarande är känsligt i Norge. Nu är det kroppens funktioner och det djuriska hos människor som fortfarande väcker känslor.
Marianne Rathjes eget intresse för svordomar bottnar i att hon som forskare på Dansk Sprognævn dagligen får språkfrågor från vanliga danskar. Mest handlar det om stavning eller var man ska sätta kommatecken, berättar hon.
– Men ofta kommer den där frågan: Är det inte så att språket har blivit grövre?
2009 gjorde hon en studie om språkbruk, med särskild inriktning på hur olika danska generationer använder svordomar. Så där finns några svar. Som:
Nej, unga svär inte mer än gamla, bara annorlunda. Äldre använder oftare de speciella danska sjukdomssvordomarna ”pokker” (koppor=syfilis) och ”kraftædeme” (måtte kräftan äta mig).
De använder också fler omskrivna svordomar, det mildare ”for søren” istället för ”for satan”, och riktar sig mot himlen med de religiösa svordomarna, ”godeste Gud”.
”Helvede” är mer populärt bland yngre, liksom nedre funktioner-ord som ”fuck” och ”shit”.
Svordomar bär på olika tyngd i olika språk, i olika kulturer.
Den som vill svära på ett annat språk än sitt modersmål, hamnar ofta snett. Risken är antingen att man låter grövre än avsett, eller som någons prudentliga moster.
Vad ska man undvika i Danmark?
– Både unga och gamla tycker att ”luder” är det grövsta man kan kalla någon, men det är ju inte en svordom utan ett skällsord som riktar sig mot en person, säger Marianne Rathje.
På en grovhetsskala tyckte unga danskar (14-årsåldern) att ”fuck” är det grövsta, äldre (65–93 år) ”for fanden”. Båda grupperna rankar sjukdomssvordomen ”kraftædeme” som näst starkast.
Är språket grövre? Kanske skällsorden, som används för att förnedra och förminska andra. Där har tonen hårdnat också i Danmark.
Men frågan är svår att besvara för att upplevelsen av en svordom förändras över tid, påpekar Marianne Rathje.
Det lilla stickordet ”sgu” (så Gud hjälpe mig) uppfattades som ett svärord bara av hälften av de unga i hennes studie, men av 70 procent av de äldre.
Även i Sverige finns stora generationsskillnader i användningen av könsord. Personer över 50 använder nästan aldrig dem, de under 30 ofta. Det visade en enkät med 3 000 personer som gjordes våren 2012 av Lars-Gunnar Andersson, professor i svenska vid Göteborgs universitet.
Han är nestorn bland svenska svordomsforskare och var med på den danska konferensen.
– De vanligaste svärorden i Sverige har lyckats trassla sig in i vår grammatik på ett helt annat sätt än könsorden. De kan användas som interjektioner (jävlar!), invektiv (din jävel!), som subjekt (den jäveln), adjektivattribut (det jävla huset), exemplifierar han.
Lars-Gunnar Andersson gjorde en liknande enkät för 35 år sedan och tror att det svärs mer i offentligheten nu, men kanske inte i vardagsmiljöer. Talspråket i radio och tv är mer informellt, politiker vill låta som din granne när de sitter i morgonsofforna.
Men det är svårt att forska om svordomar, konstaterar Lars-Gunnar Andersson.
– När vi kommer med bandspelare från Göteborgs universitet och knackar på – ”vi vill höra hur ni pratar” – får vi inte så mycket svordomar. Det är sådant man kan plocka bort ur sitt språk, medan ett r-ljud inte går att lura mig på.

Vanligaste danska svordomarna

Unga danskar (13–14 år)
1) Fuck
2 ) Sgu
3) Pis
4) For helvede
5) Shit
Äldre danskar (65–93 år)
1) Sgu
2) For fanden
3) For søren
4) For pokker
5) Du godeste
Svar på frågan ”Vilken svordom använder du mest?” Källa: Dansk Sprognævn.

Vanligaste svenska svordomarna

1) Fan

2) Jävlar

3) Satan

4) Helvete

5) Skit

Källa: Lars-Gunnar Anderssons enkät från 2012.

Gå till toppen