2010 rapporterades det om Rosengård i medier över hela landet. Det skrevs och sändes tv-inslag om bränder och om stenkastning mot brandbilar. Lena Friblick var frustrerad.– Jag var så trött på de där rubrikerna och på den ensidiga bilden av Rosengård. Vi funderade på vad vi kunde göra för att gå bakom rubrikerna och faktiskt träffa människor.Produktions- och bokförlaget Xenofilia, namnet bygger på xenofili som betyder att välkomna det främmande, var då ett par år gammalt. De hade bland annat släppt boken "Rimmat fläsk" och en tv-dokumentär om kulturarbete i Hässleholm. Lena Friblick och hennes då fyra anställda påbörjade ett nätverksbyggande. I möten med boende på Rosengård växte satsningen "Kryddor på Rosengård" fram. Det började som en dokumentärserie i TV4 med hembesök hos tolv personer i området. De lagade mat framför kameran och tittarna fick utöver tips på nya recept även en inblick i deras vardag.– Plötsligt visade vi istället en massa kompetens och kunskap. Kan vi hitta ett samhälle där vi kan tillvarata varandras tillgångar och resurser då har vi en verklig möjlighet att skapa nytänkande och hitta nya saker, säger Lena Friblick.För henne är det viktigt att verksamheten går med vinst samtidigt som den ska stå för ett socialt engagemang. Gärna med fokus på mångfaldsfrågor.Tv-dokumentären följdes upp av en kokbok och en produktserie kryddor har tagits fram i samarbete med livsmedelsföretaget Kockens. Nyligen släpptes en receptsamling med desserter och Xenofilia erbjuder näringslivsutbildningar med utgångspunkt i matlagning. De boende som medverkade i tv-dokumentären, matambassadörerna, har också anordnat kryddvandringar i Rosengård på somrarna och i höstas startade Rosengången, en guidning bland butiker och restauranger i området.– Jag ser företagandet som en möjlighet och plattform att få göra vad jag vill. För mig är företagande något kreativt, säger Lena Friblick.Hon har en bakgrund som journalist på Sveriges Radio och TV4. Lena Friblick flyttade från uppväxtorten Växjö till Lund när hon började plugga religionsvetenskap och islamologi. Hon träffade sin man Fredrik Friblick och stannade kvar.Till hösten flyttar Xenofilia från sitt kontor vid Lilla Torg till Botildenborg, ett slottsliknande hus i utkanten av Rosengård. Huset har tidigare inrymt en förskola och ett mödrahem men har stått tomt i tio år och behöver totalrenoveras.Lena Friblick uppskattar att renoveringen kommer att kosta omkring tio miljoner kronor. Den betalas genom ett nystartat bolag hon driver med sin man.Xenofilias blivande grannar är Islamic Center, Västra Skrävlinge kyrka, bostadsområdet Herrgården på Rosengård och Almgården som hade högst andel röster på Sverigedemokraterna i hela landet vid senaste riksdagsvalet. Läget tilltalar Lena Friblick.– För mig är det mycket mer intressant att vara på Rosengård än i Västra hamnen. Malmö är så mycket mer än Turning Torso. Det som är speciellt och unikt är att vi har den här mixen av människor. Det är viktigt att alla satsningar inte sker nere vid havet.Lena Friblick nämner ett planerat odlingsprojekt som hon hoppas ska skapa möten mellan boende på Almgården och Rosengård. Hon återkommer ofta till maten.– När vi äter tar vi av oss våra kavajer. Det skapas ett annat samtal och vi pratar på andra sätt. Trots att vi lever i ett samhälle med så mycket människor från andra länder så lever vi väldigt segregerat. Vi vill skapa möten som kan rasera de där föreställningarna vi bygger upp om vi aldrig träffar varandra.Under året kommer Xenofilia att utöka satsningen på näringslivsutbildningen Sumak som de driver tillsammans med Drömmarnas hus på Rosengård. Genom återkommande träffar, bland annat under ledning av matambassadörerna, ska företag bli bättre på att hantera mångfaldsfrågor och på att rekrytera en bredd av anställda.Xenofilia har ett tiotal anställda. Under året räknar Lena Friblick med att sprida verksamheten till Göteborg och Stockholm. Hon har fått många förfrågningar om att genomföra varianter av matvandringar och näringslivsutbildningar även där.– Det finns ett Rosengård i varje stad. För mig är det inte bara en stadsdel utan ett begrepp. Utmärkande för de här områdena är i första hand arbetslöshet och fattigdom. Men det finns också en stor vilja i de här områdena att göra något annat, säger Lena Friblick.