Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur & Nöjen

Hans liv som mårdhund

Patrik Lundbergs möte med en mårdhund i Sydkorea ledde till insikten att djurets situation är en spegelbild av hans egen – populär i Asien, ifrågasatt i Sverige. I boken ”Gul utanpå” berättar han om sin uppväxt som adopterad.

”Jag hade bytt bort allt i mitt liv – mitt jobb, min bok, mina vänner, allting – mot att bara få leva ett liv där jag inte bedöms efter min hudfärg eller hur jag ser ut.”Bild: Anna Wahlgren
Många adopterade söker sina rötter genom att besöka sitt födelseland. Vad var det som gjorde att du valde att skriva om det?
– Vi har ett väldigt västcentrerat förhållningssätt till adoption. Det finns 50000 adopterade i Sverige och det vi har gemensamt är att vi flögs över halva jordklotet och fick nya namn och nya föräldrar. Vi växte upp i ett Sverige där vi inte såg ut som alla andra. Det finns nästan inga historier om hur det är att växa upp som adopterad. Anledningen till det är att det är först nu som de stora grupperna av adopterade har blivit vuxna. Vi kan ju inte förvänta oss att det inte ska hända något efter det. Att det bara går att flyga ett barn över halva jordklotet, ge dem en ny identitet och tro att de ska växa upp som vanliga svenskar.
Du beskriver en uppväxt och en resa där du möter folk som hela tiden vill placera dig i olika fack, hur tänker du kring det idag?
– Min hudfärg blir min förstaidentitet i folks ögon. Det är det som jag vill göra uppror mot, att vi fortfarande 2013 dömer människor efter hudfärg. Jag kan säga såhär; jag hade bytt bort allt i mitt liv – mitt jobb, min bok, mina vänner, allting – mot att bara få leva ett liv där jag inte bedöms efter min hudfärg eller hur jag ser ut.
Blir det aldrig bättre?
– När jag bodde i Sölvesborg så visste alla vem jag var. Då förstod alla att jag var adopterad. Men här i Malmö utgår alla från att jag är invandrare, eftersom det är så vanligt att vara ickevit. Det som skiljer adopterade från invandrare är att invandrare har sina föräldrars kultur här i Sverige. De har något att luta sig mot när folk ställer frågan om var de kommer ifrån. Men adopterade kan inte svara på de frågorna, för vi vet inget om vårt födelseland.
Senast du var och hälsade på i Sydkorea var årsskiftet 08-09. Har du några planer på att åka tillbaka igen?
– Efter mina resor till Korea har jag insett att jag har tre hem – Sölvesborg, Malmö och Korea. Det är en del av mitt uppror, att jag ska få definiera mig själv. På samma vis har jag fyra föräldrar. Det känns inte bara som att jag har fyra föräldrar, det är ett faktum. Sen får jag själv välja hur jag ska förhålla mig till mina fyra föräldrar.
Du är en stor djurälskare och beskriver dig själv som en mårdhund, varför då?
– Jag sprang på en mårdhund i en park i Korea, jag hade aldrig sett en förut, så jag sökte på nätet. Då lärde jag mig att den är djupt älskad i Korea och Japan och anses till och med vara ett magiskt djur som alla tycker om. Men i Sverige är mårdhunden hatad och bespottad, den anses inte höra hemma här. Det var som en spegel av min uppväxt. Här är jag alltid ifrågasatt på grund av mitt utseende, men i Asien är jag populär och omtyckt.
När du återvände till Sydkorea fick du reda på att din födelsedag var en annan än den du alltid firat. Hur firar du din födelsedag idag?
– Jag firar faktiskt min nya födelsedag, den 14 februari. Det låter trivialt, men det förändrade så mycket. Alla mina föreställningar om vem jag är sattes på kant. Om inte ens mitt födelsedatum stämmer, vad stämmer då? Vem är jag då? Och det ringar in hela den här boken – våra liv börjar inte på en flygplats, och det är ett faktum för alla barn som flygs till Sverige.

Patrik Lundberg

Ålder: 29 år.
Yrke: Journalist på Helsingborgs Dagblad.
Aktuell: Efter fem och ett halvt års arbete släpps nu hans självbiografiska bok ”Gul utanpå”, om hur det är att växa upp som adopterad.
Hans krönikor i HD väcker ofta debatter. ”När jag får arga mejl brukar jag svara med en lila My Little Pony som säger ’Jag kommer att älska och tolerera skiten ur dig’.”
Gå till toppen