Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Mats Skogkär: Kunskapsdyrkarna

Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Socialdemokraterna vill göra gymnasieskolan obligatorisk.
Ibrahim Baylan och Stefan Löfven håller pressträff om förslaget till obligatorisk gymnasieskola.Bild: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX
Inte mycket att orda om, kan tyckas, när nästan 99 procent av alla ungdomar redan idag börjar på gymnasiet.
Fast problemet är att många hoppar av. Bara cirka 70 procent klarar att fullfölja utbildningen på tre år.
Men nu ska alla med. Och man får väl anta att Socialdemokraterna inte tänker vika från kravet att alla gymnasielinjer ska ge högskolebehörighet.
Orealistiskt?
”Eleverna ska få det stöd de behöver för att klara sin utbildning. Det är samhällets och skolans ansvar”, skriver Stefan Löfven och Ibrahim Baylan, partiledare respektive utbildningspolitisk talesman, på DN Debatt.
De får det att låta så enkelt.
År 1950 fanns omkring 12 000 studenter vid Sveriges universitet och högskolor. Idag är det trettio gånger så många: 360 000.
Resultatet av denna utbildningsexplosion har blivit – bland annat – utbildningsinflation.
Jobb som förr gick att få med grundskoleutbildning kräver nu gymnasiebetyg. Jobb som förr krävde gymnasium fordrar högskoleutbildning. För toppjobben krävs dubbla högskoleutbildningar eller mer.
Detta innebär inte att arbetsuppgifterna alltid blivit mer avancerade. Eller att kunskapsnivån hos dem som utför arbetet blivit så mycket högre som den formella utbildningsnivån antyder.
Gymnasielärare vittnar om att många elever kommer med så bristfälliga kunskaper från grundskolan att det är hart när omöjligt för dem att tillgodogöra sig undervisningen.
Lärare på universitet och högskolor vittnar om att många elever har så bristfälliga kunskaper från gymnasiet att de inte är redo för högre utbildning.
För knappt en månad sedan slog nio lärare vid Uppsala universitet larm om studenternas bristfälliga språkkunskaper. Inte bristande kunskaper i främmande språk, utan i svenska.
”Studenter missförstår muntlig och skriftlig information, klarar inte av att läsa kurslitteraturen, och förstår inte tentafrågorna”, skrev de i Upsala Nya Tidning.
Kunskapssamhället är inte vad det skulle bli.
Sanningen att säga är gymnasieutbildning långt ifrån någon jobbgaranti. Av de elever som tog studenten 2008 hade färre än var fjärde etablerat sig på arbetsmarknaden efter två år.
Vad är lösningen i så fall? Obligatorisk högskola?
Det kan ifrågasättas om ständigt mer utbildning verkligen ger mer kunskaper – eller i alla fall så mycket mer kunskaper att insatsen av resurser i form av tid och pengar är motiverad.
Men det är måhända en hädisk tanke när tron på kunskapssamhället – i alla fall hos S – verkar ha fått religiösa övertoner.
Gå till toppen