Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Många ställs utanför det digitala

Antalet äldre med tillgång till internet ökar, men kurvan har planat ut. Många hamnar i ett digitalt utanförskap som de kanske inte valt själva.

Calle Rosengren och Måns Svensson ser risker med det digitala utanförskapet. Om äldres erfarenheter och synpunkter inte kommer med är det en förlust både för de äldre och för samhället.Bild: Julia Lindemalm
Enligt trenden över antalet svenskar på internet så borde alla vara uppkopplade till 2020, men riktigt så enkelt som att bara förlänga en kurva är det inte.
– Vi ser redan att det planar ut. Det är 1,2 miljoner svenskar som inte använder internet nu men att komma ner till en miljon tar längre tid, säger Olle Findahl, professor i medie- och kommunikationsvetenskap och forskningsledare för Svenskarna och internet.
2020 tros 400 000 svenskar fortfarande vara utan internet. Bara ett fåtal väljer bort internet för att de tycker det är för krångligt eller för dyrt. De flesta uppger att de inte är intresserade.
– De som fortfarande inte använder internet tycker inte heller att de har behov av det. Samtidigt är de ganska upprörda över att det blir dyrare och svårare för dem utan internet. Men när de väger ihop för- och nackdelar tycker de ändå att det är skönt att slippa, säger Olle Findahl.
Han har forskat på svenskarnas internetvanor i flera år.
– Det går trögt bland de äldre och det är höga trösklar för dem att ta sig över. Rent teoretiskt har det blivit enklare med surfplattor, men samtidigt är de inte intresserade av ny teknik.
Enligt undersökningen Svenskarna och internet 2012 minskar internets betydelse som informationskälla i takt med åldern. Tidningar, tv, radio och personliga kontakter betraktas som mycket viktigare av pensionärer.
Måns Svensson och Calle Rosengren är rättssociologer i forskargruppen Cybernormer och knutna till Lunds universitets internetinstitut i Landskrona. De har bland annat forskat på normer om upphovsrätt och förändringar i arbetslivet, men riktar nu sökljuset mot det digitala utanförskapet.
– Det finns ett delaktighetsproblem och i ett demokratiskt samhälle har alla rätt att få vara med. När allt mer hamnar i den digitala världen ställs också fler utanför, säger Måns Svensson.
De flesta äldre som inte har internet har inte gjort ett aktivt val.
– De kanske säger att de inte vill, men man kan nog misstänka att de är frustrerade, säger Måns Svensson.
– I vilket fall vet de inte vad de valt bort, säger Calle Rosengren.
Även den som självvalt ställt sig utanför befinner sig i ett utanförskap.
– Det digitala utanförskapet hänger ihop med ett socialt utanförskap. Det finns de som är dubbelt drabbade, säger Måns Svensson.
Forskargruppen planerar att skaffa sig en bättre koll på läget genom att ta kontakt med socialförvaltningar i olika kommuner för att hitta dem som inte är uppkopplade.
– Samhället förlorar på att inte ha med äldre i diskussionen om hur samhället ska utformas, säger Måns Svensson som ser två alternativ.
– Antingen ser man till att alla kommer in på den digitala arenan eller också ordnar man strukturer där alla kan vara delaktiga. Det är en ideologisk och humanitär fråga. Vill vi verkligen bygga ett samhälle som exkluderar?
Ny teknik tar tid och många låter sig inte övertygas i första taget, det är ett känt fenomen. Vissa tar till sig ny teknik snabbt medan andra försöker undvika den så långt det är möjligt. Olle Findahl drar paralleller till tv:ns genomslag.
– När tv:n kom var det en stor grupp äldre som fortsatte att lyssna bara på radio i 10–15 år. Det finns en tröghet och de äldre i dag känner sig inte utanför. De har kompisar, tidningar, radio och tv.
Men när tv:n till slut spridit sig blev den omistlig. När det analoga tv-nätet stängdes i februari 2008 tvingades alla att följa med, även om två av tre äldre väntade med att köpa digitalbox till veckorna före nedsläckningen.
Med internet är det annorlunda.
– När det gäller tv fanns det en vana. Problemet med internet är att de äldre varken har vana eller behov. Problemet är motivationen och inte tillgången, säger Olle Findahl.
För några år sedan fanns det fortfarande en del icke-användare som var intresserade, men nu har kurvan över nya användare planat ut. Olle Findahl tycker att de som inte vill koppla upp sig måste respekteras.
– De som är kvar borde få leva sina liv som de alltid gjort med allt vad det innebär av medborgerliga rättigheter och samhällsservice. Det går inte att tvinga ut någon på internet.
De äldre är inte heller någon homogen skara.
– Det är väldigt stora skillnader inom gruppen. Här finns pionjärerna som var med och skapade internet men även de som aldrig använt det. De yngre är mer lika i sin användning, säger Olle Findahl.
Även om det är en utmaning att få ut fler äldre på internet så ligger Sverige bra till.
– Jämfört med andra länder är äldre svenskar förhållandevis aktiva och intresserade av teknik, säger Findahl.
I oktober 2011 lanserade näringsdepartementet sin digitala agenda. Sverige ska vara världsbäst på att använda digitaliseringens möjligheter.
– Bra e-tjänster gör det möjligt för oss att erbjuda mer och bättre service och öka tillgängligheten, till en låg kostnad, säger IT- och energiminister Anna-Karin Hatt.
Det är en utmaning för demokratin när en av tio hamnat på den digitala efterkälken.
– Självklart ska den som av någon anledning inte vill ha en dator eller mobiltelefon kunna delta som en fullvärdig medborgare också i framtiden. Man ska kunna betala räkningar, deklarera och rösta även om man inte använder internet. Däremot kommer man nog inte kunna förvänta sig samma snabba service som den som väljer att använda e-tjänster, säger Hatt.
Gå till toppen