Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Inpå livet

Så ska Henrik, 52, bli minst 99

Han heter Henrik Ennart och är 52 år. Han tänker bli 99 år.
Minst.

”Jag ville visa att det finns andra orsaker än livsföring till att livet blir långt eller kort, till exempel att man vill eller inte vill bli gammal. Jag ville också visa att många hälsoråd som ges är fel eller för begränsade, exempelvis att det är bättre med lagom mycket träning än maximal. Och så ville jag så klart redovisa forskningsläget”. Henrik Ennart om varför han skrev boken.Bild: Linus Meyer
– Enligt livingto100.com har jag option på att bli 101, säger han, själv bördig från Kalmar i det sydsvenska område som internationellt kallas en blå zon, ett område där det finns extremt många som är 100+.
Och om inte något oförutsett dödligt inträffar kan han mycket väl få rätt i sin livslängdsprognos. En sammantagen bild av det medicinska och demografiska forskningsläget ger honom – i princip – rätt. Han visar det själv i sin bok ”Åldrandets gåta. Vetenskapen som förlänger ditt liv”, som kom för några veckor sedan.
– Jag har intervjuat och mejlväxlat med många både internationella och svenska forskare på området. I dag är det helt mainstream bland dem att påstå att 150 år som maxålder för en människa ligger inom räckhåll. En vanlig uppfattning bland dem är att den första blivande 150-åringen redan är född. Och medellivslängden ökar med tre månader för varje år som går.
Om vi i den yngsta generationen har människor som blir halvtannat sekel gamla måste det möjligas gräns flyttas fram med 28 år. Den hittills dokumenterat äldsta människan i världen var Jeanne Calment (1875–1997). Hon mötte som flicka målaren Vincent van Gogh i sin pappas färgaffär i födelsestaden Arles, var pensionär när andra världskriget bröt ut, spelade tennis ännu vid fyllda hundra och fimpade sin sista Gauloise som 117-åring.
Olivolja konsumerade hon i mängder, både som mat och för att klina in huden med, och så åt hon upp emot ett kilo choklad varje vecka. Samt klämde i sig ett dagligt glas portvin.
Madame Calment var sin egen lilla blå zon, en människa med en genuppsättning som gjord för ett långt liv, ett gott och stressfritt kynne och hon var intill döden nyfiken på det mesta.
Om man vill förklara vad som gör oss långlivade är det dock mera givande att studera befolkning och livsföring i de så kallade blå zonerna, områden i världen där befolkningen blir extremt gammal.
Henrik Ennart tar i den första tredjedelen av sin bok med oss på reportageliknande utflykter till några av dem: ön Okinawa i Japan, ett par bergsbyar på Sardinien, Ikaria i den grekiska arkipelagen, halvön Nicoya i Costa Rica och, som nämnts, i en sydsvensk banan som sträcker sig från Öland genom södra Småland till norra Skåne. Också i Halland blir man gammal liksom i Uppsala.
– Att Uppsala sticker ut har sannolikt med utbildningsnivån att göra. Akademisk utbildning har en koppling till långt liv i hela världen. Men varför Lund då inte sticker ut också har jag verkligen undrat över.
– Hässleholm har 21 hundraåringar på 50 000 invånare vilket är anmärkningsvärt många. Men allra äldst blir man i Markaryd. På 9 500 invånare fanns hela åtta hundraåringar när vi gick in i 2012. Det ger en kvot på 84 hundraåringar på 100 000 i Markaryd när motsvarande siffra för Sverige som helhet är 20, säger Henrik Ennart.
Varför blir man äldre i Halland, Värend, Finnveden och Göinge med jämförelsevis låg utbildningsnivå?
Vetenskapliga förklaringar finns inte. Men Henrik Ennart tillåter sig att spekulera.
– Ett genomgående drag för de blå zonerna, oavsett om det är Sardinien, Okinawa, Ikaria eller Costa Rica, är att man äter lite mindre där. Man svälter inte men man äter mindre och nyttigare och man rör sig mycket – de får kort sagt arbeta för att överleva men gör det utan stress. Detta kan väl gälla också för de svenska blå zonerna, i varje fall vad avser äldre generationer.
– Till detta kommer också en del kulturella betingelser. I Småland finns ett rikt religiöst liv och en föreningsverksamhet som ger mening och kanske dessutom gör att det finns en social kontroll som inte medger överdrifter i fråga om mat, alkohol och rökning. I Småland liksom i de andra blå zonerna känner man en tillhörighet, att man är behövd.
Men frågan är då hur vi andra gör för att bli 100. Eller åtminstone göra livet efter arbetsåren fram till döden så goda och problemfria som möjligt.
Forskarna som intervjuats i boken ger ingen quick fix och det gör inte Henrik Ennart heller. Framför allt tror han inte på marknadsförda ”elixir”.
– Men en sak verkar klar. Forskningen visar att vi äter för mycket protein. De flesta får i sig 110 gram om dagen fast vi bara behöver 65. Och vi äter för mycket över huvud taget. Korttidsfasta med en fjärdedel av kaloriintaget under ett halvt till ett dygn två dagar i veckan är bra då stressas cellerna och producerar mera antioxidanter vilket motverkar inflammationer och utveckling av demens.
Och träning?
– Ja, men inte överdriven. De som tränar lagom lever längst.
Slutord?
– Om du bestämmer dig för att bli 90 så klarar du det också.

Henrik Ennart

Ålder: 52 år.
Familj: Fru och tre barn.
Bor: Värmdölandet utanför Stockholm.
Gör: Journalist med inriktning på mat och hälsa på Svenska Dagbladet, skrev boken ”Döden i grytan” tillsammans med Mats-Eric Nilsson.
Aktuell: Med nya boken ”Åldrandets gåta. Vetenskapen som förlänger ditt liv” (Ordfront).
Lever: Sunt men inte asketiskt. Korttidsfastar någon gång i veckan. Äter både kolhydrater (”unnar mig en semla ibland”) och i viss mån kött och mycket grönsaker (helst närodlade och ekologiska) samt bön- och baljväxter.

10 forskartips för bättre och längre liv

1. ”Gör allt din mamma sa till dig. Använd halsduk, ät upp grönsakerna, rök inte, kör inte bil fort.”

James Vaupel, professor vid Max-Planck-Institut i Rostock.

2. ”Ät dig bara 80 procent mätt.”

Craig Wilcox, professor vid Okinawa International University.

3. ”Påverka politiker så att de anslår pengar till forskning kring själva åldrandet så att alla sjukdomar skjuts upp samtidigt.”

Aubrey de Grey, gerontolog, stiftelsen SENS, Kalifornien.

4. ”Äldre: Ät hälsosam mat, träna, håll vikten, håll dig socialt engagerad. Yngre: Häng med i forskningen. De som snabbt tar till sig av alla de nya kunskaper som kommer inom de närmaste åren har stora möjligheter att förlänga livet med fem till tio år eller mer.”

David Gems, chef vid Institute of Healthy Ageing vid University College, London.

5. ”Kortvarig fasta.”

Mark Mattson, chef för laboratoriet för neurovetenskap vid National Institute of Ageing, Baltimore.

6. ”Lämna blod och använd tandtråd. För män och äldre kvinnor kan järnhalten (prooxidant som triggar fria syreradikaler) hållas nere.”

Thomas Perls, New England Centenarian Study, Boston University Medical Center.

7. ”Skippa sockret.”

Cynthia Kenyon, genforskare vid University of California, San Francisco.

8. ”Välj rätt föräldrar. En sund livsstil kan hjälpa dig förbi 80 men aldrig över 100.”

Nir Barzilai, professor i medicin och genetik vid Albert Einstein College of Medicine, New York.

9. ”Gå till doktorn. Många drabbas hårdare för att de söker hjälp för sent.”

Steven Austad, professor, University of Texas, San Antonio.

10. ”Ät mindre kött. Begränsa kraftigt kaloriintaget, ät bra näringstät mat och motionera.”

Luigi Fontana, professor, Università di Salerno, Italien, och Boston University, St Louis, USA.

Ur Henrik Ennarts bok ”Åldrandets gåta”.

Gå till toppen