Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Kortsiktigt perspektiv på Malmö högskola”

Det finns ett underförstått budskap bakom ledningens beslut att genusvetenskap är möjligt att avvara, skriver Ulrika Holgersson och Helena Tolvhed.

Jordens omkrets minus två mil. Så talade man om det mentala avståndet mellan Malmö och Lund när Malmö högskola grundades 1998. Bakgrunden var att alltför få ungdomar gick vidare till högre utbildning under stadens kris på 1980-talet och början av 1990-talet. Att ta pågatåget till det traditionella lärosätet i Lund var för många ett alltför stort steg.
Bland annat för att möta Malmös unga arbetades en plattform fram som byggde på tre perspektiv: Imer (migration och etnicitet), genus och miljö.
Vi har tidigare undervisat på Malmö högskola och kan vittna om ett annorlunda klimat jämfört med det traditionellt akademiska. Många av studenterna har en annan social och etnisk bakgrund, undervisningen är ofta tvär- eller flervetenskaplig.
Utifrån Högskolans tre profilperspektiv har ett konstruktivt samarbete med Malmö stad utvecklats när det gäller dess integrations-, jämställdhets- och demokratiseringsarbete.
Från att ha utgjort ett av Malmö högskolas profilperspektiv när högskolan startades avvecklas nu genusvetenskap som ämne. Att rektorn samtidigt meddelar att ett utbildningsprogram i ekonomi, IT och affärssystem ska utvecklas visar att det inte endast handlar om besparingar, utan om en förändrad inriktning.
Nedskärningen av genusvetenskap motiveras med argumentet att genus är integrerat i alla utbildningar. Även om det skulle vara fallet – ofta brukar dock en sådan mainstreaming ta formen av några obligatoriska, men tämligen ytliga föreläsningar och sedan inget mer – behövs det en samlad kompetens på området för att säkra utbildningarnas kvalitet på sikt. Det handlar också om en kompetens som är angelägen i hela samhället. En plågsam påminnelse var inte minst det Uppdrag granskning som visade hur kvinnor i offentligheten blir måltavlor för ett starkt sexualiserat näthat.
För att kunna förstå och förändra behövs analytiska verktyg och insikter om hur historiskt formade normer och genusrelationer fungerar.
Särskilt illa är neddragningen på genusvetenskapen i ljuset av den rapport som Malmö högskolas egen professor i arbetsvetenskap (ett ämne ledningen nu vill avveckla), Tuija Muhonen, presenterade i höstas om jämställdheten på sin arbetsplats bland akademiska mellanchefer och lärare.
Trots att Malmö högskola har den högsta andelen kvinnliga professorer i landet, 38 procent, visar den enkät som Muhonen delade ut att de kvinnliga lärarna upplevde härskartekniker, lönediskriminering och en sexistisk jargong på arbetsplatsen (Sydsvenskan 11.11 2012). Att i ett sådant läge svara med att avveckla mjuka ämnen som litteraturvetenskap, arbetsvetenskap och folkhälsovetenskap, där andelen kvinnliga professorer ofta är hög, och i synnerhet genusvetenskap, där en stor del av den interna och fördjupade kompetensen i jämställdhetsfrågor finns, framstår som minst sagt märkligt.
Genusvetenskap har varit en symbol för Malmö högskola. Därför finns det också ett underförstått budskap bakom ledningens beslut att ämnet är möjligt att avvara. Med humaniora och kritiska perspektiv skulle högskolans studenter få redskap att förstå sin omvärld, i syfte att främja mångfald och gemenskap. Nu ansluter den sig istället till en allmän utveckling inom den högre utbildningen i riktning mot kortsiktiga näringslivsperspektiv.
Vi vill rikta en stark uppmaning till Malmö högskolas ledning:
Överge inte inriktningen på socialt engagemang och breddad rekrytering. Det var just denna som en gång utgjorde högskolans själva raison d’être, existensberättigande.
Ulrika Holgersson
Helena Tolvhed
Helena Tolvhed är filosofie doktor och forskare vid historiska institutionen på Stockholms universitet.
Ulrika Holgersson är filosofie doktor och forskare vid historiska institutionen på Lunds universitet.
Gå till toppen