Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Lund

Ja till minnesträd men inte skylt

Är ett minnesträd ett minnesträd om det planteras utan en skylt som berättar vad det är? Det tycker inte föreningen Kurdiska projekt som fått tillstånd att plantera ett träd i Folkparken – men utan skylt.

Föreningen Kurdiska projekt får plantera ett minnesträd i Folkparken, men föreningen får inte sätta upp en minnesskylt.Bild: Arkivfoto: Ingemar D Kristiansen
Föreningen Kurdiska projekt har i tre år jobbat för att få plantera ett träd till minne av offren för gasattacker mot civilbefolkningen i Halabja 1988 och mot nyttjande av kemiska vapen.
Drygt 1 000 personer har undertecknat en namnlista, däribland många politiker, till stöd för projektet. Privatpersoner har donerat nästan 18 000 kronor till trädplanteringen.
– Om man går ut i Lund och frågar folk vad Halabja är så vet väldigt få det. Där skedde den största biokemiska attacken mot en civilbefolkning sedan andra världskriget och det bör aldrig glömmas, säger Sirwan Dabagh, en av tre som driver föreningen.
Den 23 januari sade tekniska nämnden ja till att trädet får planteras i Folkparken, men utan skyltning.
– Ett minnesträd som inte berättar vad det är, är inget minnesträd – det är bara ett träd bland andra, säger Sirwan Dabagh.
Ronny Johannessen (M), ordförande i tekniska nämnden, säger att skyltningen skulle skapa en ohållbar situation på sikt.
– För oss är detta prejudicerande, om vi beviljar för en så är det likabehandlingsprincipen som gäller, då är det fritt fram för vem som helst att söka. Vi kan få 300 träd i Stadsparken eller Folkparken till minne av massakrer och det är kanske inte riktigt det vi vill gå och titta på, säger han.
Hur ska besökaren se att det är ett minnesträd då?
– Det är upp till föreningen, de vill ha en plats som de vill kunna samlas runt. Vid trädet kan man lägga en blomma eller ha minnesceremoni, säger Ronny Johannessen.
Frågan om skylt eller inte ska avgöras vid kommunstyrelsens sammanträde den 6 mars. Ronny Johannesson vill ha ett policybeslut.
– Vi kan inte i tekniska nämnden sitta som jury och avgöra vilket folkmord som har mer eller mindre värde.

Attacken i Halabja

I en irakisk gasattack mot civilbefolkningen i Halabja 1988, som var ett led i en militär kampanj med beteckningen Anfal med syftet att avbefolka landsbygden, miste troligen mellan 150 000 och 200 000 kurder livet. Källa: NE.se
Gå till toppen