Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Tecken i tiden

Nya bostadsformer, cykling och kodning. Trenderna visar på vår samtid och pekar ut riktningen in i framtiden redan nu.

”Superkilen”. Konstnärsgruppen Superflex park i Köpenhamn är ett exempel på trend nummer fem.Bild: Foto: Superflex.net
Trend 1: Hackern är död – länge leve hacktivismen
Det fanns en tid då kunskap om, och tillgång till, datorer och internet var nog för att bygga en identitet. Då man blev en ”netizen”, en nätmedborgare. Då det var hippt att ha en ”hemsida”. Då Pirate Bays grundare i rätten kaxigt kunde hävda att de aldrig använde internetslangen ”IRL” (in real life) utan sade ”AFK” (away from keyboard), eftersom de menade att internet var lika verkligt som resten av livet.
Idag har alla – från lokala båtklubben till Muslimska Brödraskapet – såväl hemsida som Twitter-, Facebook- och Instagramkonton. Det kan sitta en webbkamera i din tvättstuga, likaväl som på en hipp reklambyrå i Docklands. Kort sagt: nätet som subkultur existerar inte längre.
Vad som däremot fortlever är hackerrörelsens ideal och tänkesätt kring öppenhet, transparens och teknisk kreativitet.
– Nu kan ju vem som helst kalla sig hacker. Folk inom näringslivet, småskaliga entreprenörer, folk som syr om kläder – begreppet ”hacker” har blivit mainstream, konstaterar Christopher Kullenberg, forskare i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.
Hackern har, likt konstnärer och innovatörer, blivit en symbol för den kreativa klassen, den del av samhället som ska stå för innovationer och nytänkande.
– Nu bjuder ju Carl Bildt in hackers! Staten stödjer hackerprojekt, det är väl ett bevis på hur accepterat begreppet blivit. Och i samband med arabiska våren ville till exempel Sida stödja tillgången till fritt internet i Mellanöstern och Nordafrika.
Hackerrörelsen handlade om datorer. Men i hackermiljön formulerades också en ideologi, med radikala tankar kring till exempel ett fritt internet och kring öppen källkod.
Det är tankar som spelat en viktig roll för mobiliserandet av motstånd mot till exempel FRA-lagen för några år sedan. I förlängningen kan tankarna dock översättas till många områden.
– Nu finns det till exempel försök med ”open farming”, att skapa jordbruksredskap med öppen källkod. Till exempel i Afrika, att skapa en traktor som inte innehåller några patenterade delar, som vem som helst kan bygga, säger Christopher Kullenberg.
Han har under de senaste fyra-fem åren fått se sin smala hacktivistiska subkultur omfattas av fler och fler och fler. Vilket är en bitvis surrealistisk upplevelse.
– Jag kan bli inbjuden att tala i Bryssel, till maktens centrum, om något som jag dittills bara diskuterat i en chattkanal någonstans.
I förändringen ingår också att den egentliga hackerrörelsen – dataexperterna – är mer utåtriktad.
– Nu hålls det massor med events på olika hackerspaces där vem som helst är välkommen. Det är inte så slutet som tidigare och mera samhällstillvänt, säger Christopher Kullenberg.
Tecken i tiden
Cryptoparty. Igår den 16 februari anordnades Cryptoparty i Stockholm. Ett arrangemang helt inriktad på koder, kryptering och digitalt källskydd som ska göra din dator säkrare än Försvarets Radioanstalt. ”Alla är välkomna! Ingen teknisk förkunskap krävs”, skriver arrangörerna.
Open Source Ecology. Nätverk av bönder och ingenjörer som tar fram en serie av jordbruksredskap, från bulldozrar till vindkraftverk, som kan byggas av icke-patenterade reservdelar. ”Ett lego i fullskala för jordbruksmaskiner”, skriver organisationen.
Trend 2: Delningens dilemma
Vad ser du på tv? Vad läser du? Vad köper du? Vad önskar du? Vad äter du? Hur mår du? Listan på saker vi delar på nätet bara växer. I takt med tillväxten ökar också kravet på en personlig strategi i delningsdjungeln.
– Ju mer vi delar, desto kommer delningen att diskuteras. Frågor om integritet och inställning till delning blir viktigare, säger journalisten och författaren Anders Mildner, som länge arbetat med och skrivit om nätfrågor.
Bilden av en skenande tillväxt av delning, som nu möts av en motreaktion, är dock för enkel, säger han.
– I själva verket tuffar det på i alla fall. Vi delar ständigt mer saker med varandra.
Han nämner film- och tv-tjänsten Netflix, som växer snabbt i Sverige. Grundinställningen innebär att ens tv- och filmtittande automatiskt publiceras på Facebook.
– Det hade förmodligen uppfattats som helt onaturligt för några år sedan. Ändå verkar det inte upplevas som särskilt hotande idag.
Blir 2013 året då vi växer upp som delare? Klart är att utvecklingen ställer nya krav, inte minst på enkla, användarvänliga sätt att välja bort delning.
Fast motsatsen – rätten att dela – behöver också uppmärksammas, menar Anders Mildner.
– Det finns många som vill begränsa delning på olika sätt. Om jag tar ett fotografi där du är med, till exempel. Ska jag få dela det utan ditt samtycke? Vad väger tyngst: min rätt att dela, eller din rätt att slippa bli synliggjord och delad?
Tecken i tiden
Facebook. Visionen om friktionsfri automatisk delning stötte på motstånd under 2012 - deras ”social reader” delade för mycket, för många, utan urskillning. Flera stora sajter, som Guardian och Washington Post, drog sig ur.
Tv. Plötsligt är ditt tv-tittande (också) offentligt. Nya tjänster som Netflix, Voddler och Headway gör dina filmvanor till vännernas egendom.
Trend 3: Kulturen allt mer nischad
I höstas framträdde performanceartisten Mykki Blanco på CEO Gallery i Malmö.
– Han är en av de bästa performanceartisterna i världen just nu. Han har också fått mycket uppmärksamhet som musiker och rappare, berättade galleristen och konstnären Tiril Hasselknippe.
Möjligen kan man då ifrågasätta varför han gör sina performances i en gammal butikslokal off Nobelvägen i Malmö. Men – och det är här trenden syns – påståendet kan precis lika gärna vara sant. I vår era kan man vara världskänd och fullständig doldis på samma gång.
Nischad kultur har idag en allt mer internationaliserad publik, vare sig det gäller vinylåterutgivningar av obskyr svensk instrumentalprogg eller den europeiska scenen för fri improviserad musik.
Alltså: ruskigt smal och internationell på samma gång.
Wireds tidigare chefredaktör Chris Anderson beskrev denna trend redan 2006 i sin bok ”The Long Tail” - men då främst i relation till affärsmodeller. Hans scenario handlade om hur storsäljarna blir färre, medan mängden av smala produkter ökar och i förlängningen kommer att bära företagen framåt.
Så vänta dig fler presentationer av artister och konstnärer med fraser som ”en legend på den holländska psychobilly-scenen”, ”det ”malaysiska polaroidfotots grand old man” eller ”New Yorks ledande drag king-koreograf”.
Kulturframtiden är mer spretig, nischad, nördig, global – och underbar – än någonsin förr.
Tecken i tiden
Brooklynfestivalen. På Debaser, sommaren 2012. Sexton lika hippa som smala indieband från Brooklyn transporterar sig till Sverige för ett par spelningar.
Yohio. En tonåring från Norrland som är storstjärna i en japansk popgenre, visual kei.
CEO Gallery i Malmö. Visar internationella konstnärsnamn i liten skala, men utifrån ett stort nätverk. Och bygger publik i andra kanaler än traditionella media.
Trend 4: Det våras för cyklingen
Cykling har länge varit logiskt: för hälsan, för miljön och för trivseln i städerna. Ändå har städerna i decennier planerats för biltrafik. Men en vändning är på väg. Köpenhamn får regelbundet toppbetyg i livskvalitet i internationella stadsrankningar – mycket tack vare sin cykelprofil.
Investeringarna i infrastruktur för cykling ökar stadigt i Sveriges kommuner, visar Cykelfrämjandets kommungranskning. Malmö och Lund ligger i topp.
– Det räcker inte med att prata om hur bra och miljövänligt det är med cykling. Det behövs infrastruktur, säger Till Koglin, som forskar kring cykelpolitik.
På planeringsnivå saknas inte lovsånger till cyklingen. I verkligheten kan det vara lite si och så.
– Jag är till exempel väldigt skeptisk till idén om kombinerade gång- och cykelbanor, så kallad GC-trafik. Cykling ska ses som trafik, man vill ha flöde med få stopp. Vi behöver planera med ”biltänk” också för cyklar.
– Alla klagar ju på cyklister, att de kör mot rött och så. Men om bilisterna hade varit tvungna att stanna och trycka på en knapp för att få grönt, kanske de också kört mer mot rött.
En cykelrevolution sker inte utan att övervinna hinder – framför allt arvet från decennier av bilinriktad stadsplanering och inflytandet från fordonsindustrin.
– Har du någonsin sett en stor reklam för cyklar?
De goda exemplen finns i Köpenhamn och i Nederländerna, sedan länge cyklingens hemland. Och städernas förtätning, kostnaden för körkort och klimatmedvetenhet spelar cyklingen i händerna.
– Men för att verkligen gynna cyklingen i våra städer krävs politiska beslut – och att planerare ändrar sitt sätt att tänka om trafik, säger Till Koglin.
Tecken i tiden
Cykelhighway. Förslaget om cykelhighway Malmö-Lund.
Cykelökning. I bilismens hemland, USA, vill San Francisco (där cyklingen ökat 71 procent sedan 2006) satsa 1,3 miljarder på cykelvägar fram till 2018. Satsar gör också Los Angeles: 270 mil cykelväg planeras.
Cykelprogram. I Malmö togs ett nytt cykelprogram i höstas, vars mål är att öka cyklingens andel av resorna från 23 till 30 procent. I programmet skissas på nya cykelbanor för drygt 300 miljoner kronor.
Cykelmotorväg. Regeringens cykelutredning, som presenterades i höstas. Innehåller förslag om cykelmotorvägar och en förändrad trafik i stadskärnorna.
Trend 5: Allmänna experiment och lek
Det blåser snålt uppe på gångbron bakom Rosengårds centrum. En kall januaridag mitt i miljonprogrammets hjärta: ett stadsrum skapat för fyrtio år sedan, fullt av döda ytor – mellan huskroppar, sluttande grässlänter, baksidor, buskage, parkeringsplatser.
En miljö som i decennier har signalerat ”problem”. Åtminstone inför den utifrån kommandes blick. Fast det finns också de som ser möjligheterna med de döda ytorna.
– Ser du hörnet där nere? Det var en vanlig, tråkig bit gräsmatta. Nu odlar de kiwi där nere, säger Moa Björnson, som är processledare på miljöförvaltningen och arbetar med förnyelsen av Rosengård.
”Projekt” för att lyfta stadsdelar som Rosengård är sannerligen ingen nyhet. Men metoderna har utvecklats: i de bästa exemplen ger myndigheterna en vidöppen ram, sen fyller gräsrötterna i med innehållet. Som i framtiden för parkeringsplatsen nedanför oss, områdets nya ”aktivitetsyta”.
– När vi började tänka om den här platsen, dök först de vanliga aktiviteterna upp. Skate, graffiti, multisport. Sen insåg vi att vi återigen planerade för killar. Så lösningen blev att ta in en grupp med tjejer och låta deras idéer styra, berättar Moa Björnson.
Bakom ligger en av de starkaste trenderna under 2013 – en ny, mer sofistikerad syn och tilltro till stadsrummet som en arena för social utveckling och integration. Kring temat samlas arkitekter, politiker, konstnärer och användare.
– Det nya ligger i kombinationen av perspektiv: hur vi försöker bygga in sociala och ekologiska perspektiv i den fysiska miljön, säger Moa Björnson.
Tecken i tiden
”Superkilen”. Konstnärsgruppen Superflex park i Köpenhamn. Parken är fylld av ett hundratal föremål - brunnar, bänkar, skyltar, lyktstolpar - hämtade från länder över hela världen. Tanken är att skapa associationer och länkar till de invånare av drygt 50 nationaliteter som bor i området.
Gatuteaterprojekt. Teater Insites ”Hemligheten”, som spelas i på gator och torg i Malmö i maj. En interaktiv mordgåta med scener runt om i stan - och på webben.
Odlingar. Spridningen av stadsodling som en naturlig del av arbetet med tryggare bostadsområden. I Malmö finns Odla i stan på Sevedsområdet och i Rosengård.
Trend 6: Nättjänster för nya samarbeten
Ett tiotal personer sitter kring ett bord i det inre av Pâtisserie David i Malmö. Fyra av dem har likadana tröjor och klistermärken med namn på.
Det är informationsmöte med bostadsuthyraren Airbnb.com, det kanske mest lysande exemplet på framväxten av tjänster för gräsrotssamarbete.
Genom att erbjuda en smidig och förtroendeingivande tjänst för privatpersoner som vill hyra ut sitt boende, har Airbnb sedan starten 2007 vuxit explosivt. Idag finns 250 000 boenden i 192 länder listade.
Genom att logga in med sin Facebookprofil, kunna läsa tidigare boendes recensioner och på andra sätt stärka förtroende och tillit, har sajten snabbt blivit ett alternativt reseboende i alla olika prisklasser.
– Människor är trötta på att bo på anonyma hotell. Man vill se något annat, få en annan upplevelse av sin resa, säger Peter Alsted, community manager på Airbnb:s kontor i Köpenhamn.
Modellen har också stora effekter på resande och turistströmmar – för att inte tala om den traditionella hotellnäringen. Airbnb:s vd Brian Cesky berättade strax innan jul att sajten 2012 var större än hotelljätten Hilton, som idag driver 3 200 hotell i 77 länder.
– De som bor hos Airbnb kommer ut i nya områden, inte bara i turistkvarteren. De pengar de spenderar under sin resa hamnar alltså inte bara hos några få, utan ute i andra stadsdelar och grannskap, säger Peter Alsted.
Tecken i tiden
Airbnb.com. Sajt för uthyrning av privatrum och lägenheter för resande.
Parkingpanda.com. Förmedling av parkeringsplatser.
Taskrabbit.com. Förmedling av tjänster och service.
Bildelningssajten Lyft.com.
Tillväxten för bilpooler i Sverige.
Kickstarter.com. Verktyg för crowdfunding. Helt integrerad del av finansieringen av till exempel oberoende spelutveckling och dokumentärfilm.
Trend 7: Comeback för hembygden
Grannskapet är vår nya hembygd. Stadsdelarna definierar vem vi är. Och säg den storstad som inte idag konstant knådas av gentrifieringens krafter.
Världen över genomgår stadsdel efter stadsdel den nu bekanta förvandlingen från bortglömt, billigt, blandat och sunkigt till exponerat, dyrt, socialt homogent och trendigt.
Är det stadsdelens renässans och betydelse som identitetsskapare som ligger bakom vågen av mikrohistoria och lokal-lokalbevakning? Eller kan det vara samma sug efter det äkta, nära och autentiska som ligger bakom uppsvinget för dokumentärfilm?
I Malmö fick nyligen Jörgen Andersson Sydsvenskans Nåbelpris för sin långlivade och ambitiösa blogg ”Norra Sorgenfri Nu”. Poeten Tove Folkesson gav 2012 ut diktsamlingen ”Tegelkartor”, en platsanalys av hennes hemkvarter vid Folkets Park i Malmö.
Niclas Tilosius fotobok ”Kvarteret” (2013) dokumenterar människorna i kvarteret Hagen, också det på Möllevången. Poeten Gösta Fribergs ”Andra världskriget på Söder” (2012) handlar föga förvånande om Söder i Stockholm. Kristian Lundbergs kommande bok ”En hemstad” (2013) handlar om Malmö.
Kort sagt: den dammiga hembygdsforskningen gör 2013 comeback och återuppfinner sig själv i ny samtida kostym.
Tecken i tiden
Bok. ”Kvarteret” av Malmöfotografen Niclas Tilosius, som dokumenterar livet i kvarteret Hagen på Möllevången.
Blogg. Ambitiösa stadsbloggar som Nåbelprisbelönade ”Norra Sorgenfri Nu”, skriven sedan 2009 av Jörgen Andersson och ”Mitt Lund” av Simon Lerkot Berglind.
Bok. Kristian Lundbergs bok ”En hemstad”, som kommer i vår.

Vilka trender tror du kommer påverka vår framtid mest? Kommentera artikeln. 
Gå till toppen