Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Kostråden gjorde fler barn sjuka

Från mitten av 80-talet och tio år framåt fyrdubblades antalet glutenintoleranta spädbarn i Sverige.
Statliga kostråd orsakade epidemin.

Bild: Arkivfoto: Fredrik Sandberg
På måndagen publicerades resultatet av världens största studie om glutenintolerans, eller celiaki som det också heter. Över tiotusen barn i hela landet testades för sjukdomen.
– Vi drar slutsatsen att sättet att introducera gluten på under spädbarnsåldern påverkar utvecklandet av sjukdomen, säger Annelie Carlsson, som är överläkare på barnkliniken i Lund och ansvarig för den skånska delen av studien.
Glutenintolerans är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn. Det enda sättet att bli frisk är att undvika all mat som innehåller gluten.
Från 1984 till 1996 drabbades Sverige av en epidemi av celiaki. Tidigare hade gluten introducerats från fyra månaders ålder, men med de nya rekommendationerna uppmanades föräldrar att ge glutenkost först från sex månader – och då ganska mycket på en gång.
Enligt den nu publicerade studien är det bättre att introducera gluten medan barnet fortfarande ammas. Vid sex månader har många spädbarn slutat ammas.
Bakom ändringen av kostråden låg en tanke om att minska risken för glutenintolerans för de allra minsta. Det blev tvärtom.
– Samtidigt ändrade barnmatsindsutrin sina recept så att glutenhalten ökade i vällingarna. De åren fyrdubblades antalet barn som insjuknade, säger Anneli Carlsson.
I studien undersöktes en grupp barn födda 1993 som har växt upp med de gamla kostråden och en grupp födda 1997 som ätit enligt de nya riktlinjerna. 3 procent av barnen i den första gruppen hade sjukdomen mot 2,2 procent i den senare.
– De som får sjukdomen har en genetisk risk, men man kan fråga sig om det finns ett ännu bättre sätt att introducera gluten på. Vad vi vet är att det är bra att introducera i tidig ålder i mindre mängd, säger Annelie Carlsson.
Barnen testades när de var tolv år gamla, men sjukdomen är lynnig och kan visa sig först senare i livet. En effekt av studien var att många barn fick en diagnos på diffust magont.
I den första gruppen barn som testades, födda 1993, fann forskarna att 159 av barnen hade sjukdomen utan att de vetat om det.
Finns det planer på att undersöka alla barn för sjukdomen?
– I dagsläget kan man inte säga att det är samhällsekonomiskt försvarbart. Vi vet för lite om riskerna med att leva med sjukdomen oupptäckt, även om vi ser att många som får diagnosen blir oerhört lättade, säger Annelie Carlsson.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen