Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Malmö högskola ser inte behoven för framtiden

De planerade nedskärningarna vid Malmö högskola riskerar att utarma den humanistiska och samhällsvetenskapliga profilen, varnar de båda Lundaprofessorerna Eva Österberg och Kim Salomon.

Att sitta som extern medlem i fakultetstyrelsen för Kultur och Samhälle (KS) vid Malmö högskola är ett intressant och stimulerande uppdrag. Bland mycket annat slås vi av att många av styrelsemedlemmarna är relativt unga forskare/lärare, fyllda av entusiasm inför möjligheterna att göra något viktigt och nytt i sina ämnen och samarbeta med andra discipliner. Tåligheten inför snabba förändringar vad gäller lokaler, budgetar, sammanslagningar spänns ibland till bristningsgränsen. Ändå är den på det hela taget stor. Lärarna ska inte bara undervisa, utan också ständigt anpassa sig till nya hopslagningar, skapa attraktiva studieprogram och ansöka om forskningsprojekt.
Nu tycks förändringståligheten bland lärare och studenter vara på upphällningen. Med all rätt. Det finns åtminstone två skäl till oro. För det första har ett strategiskt ”inriktningsbeslut” om betydande nedskärningar i sådan undervisning som hör under fakulteten KS tagits överrumplande snabbt och utan att styrelsen för KS haft tillfälle att se beslutsunderlag eller kriterier för urval. Detta strider mot delegationsordningen enligt vilken styrelsen ansvarar för och ska fatta beslut om den strategiska planeringen av forskning och utbildning. Lärare som står inför antagningsstopp i sina ämnen och i förlängningen riskerar nedläggning och varsel om uppsägning har förvägrats möjligheten att se de arbetspapper som legat till grund för ”inriktningsbesluten”.
För det andra genomsyras flera av de program och kurser, som ska drabbas av antagningsstopp, av humanistiska och samhällskritiska perspektiv. Det gäller mastersprogrammet European History and Politics, genusvetenskap II–III och fristående kurser upp till kandidatnivå i litteraturvetenskap.
Malmö högskola har sedan länge flaggat för vikten av att utmärka sig i genus- och jämställdhetsfrågor och vara lyhörd för samhällsdebatt och -förändring. Är det inte då rimligt att beakta hur väsentligt det är att det finns en teoretiskt avancerad genusvetenskaplig utbildning och forskning vid högskolan? Och är det inte underligt att nu krympa just litteraturvetenskap, som till exempel inkluderar en kurs om kreativt skrivande och nätkurser, när samhällsdebatten idag bland annat handlar om att ungdomars skrivande och läsande behöver stärkas? Eller att stoppa programmet om europeisk historia och politik? Detta i en tid när en djupare kunskap om historiska processer och politisk kultur i Europa sannerligen behöver uppmuntras.
Besparingar må vara nödvändiga, men de kan inte genomföras utan ett klart uttalat strategiskt tänkande och utan respekt för berörda lärare och forskare. Därför borde det föras en öppen diskussion om hur de planerade nedskärningarna på sikt riskerar att utarma en humanistisk och samhällsvetenskaplig profil på hög akademisk nivå.
Eva Österberg,
professor emeritus i historia i Lund, extern medlem i styrelsen för Kultur och samhälle 2007–2009
Kim Salomon,
professor i historia i Lund, extern medlem i styrelsen för Kultur och samhälle 2010–

Bakgrund

Malmö högskola meddelade i förra veckan att 50 miljoner kronor behöver sparas till nästa år och den planerade besparingen innebär utöver att 30 anställda varslas också antagningsstopp för en rad olika kurser, bland annat i genusvetenskap, litteraturvetenskap och arbetsvetenskap.
Gå till toppen