Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: ”Ett ohederligt dubbelspel”

Malmö högskolas ledning ägnar sig åt ett ohederligt dubbelspel. Det skriver Helena Tolvhed och Ulrika Holgersson i en replik.

Bild: Arkivfoto: Lars Brundin
På Aktuella frågor (15.2) bemöter rektor Stefan Bengtsson tillsammans med prorektor Cecilia Christersson och samtliga dekaner vårt samt Kim Salomons och Eva Österbergs ifrågasättande av utvecklingen vid Malmö högskola. De förnekar att de nedskärningar som högskolan valt att göra är ett uttryck för strategisk planering eller att det handlar om nedläggning av utbildningar och forskningsmiljöer. Men det finns ett tydligt mönster i de föreslagna åtgärderna. Det är uppenbart att nedskärningen av humanistiska och kritiska ämnen är ett utslag av strategiska övervägningar.
Det är frågan om ett ohederligt dubbelspel där det språkbruk ledningen använt internt mot personalen respektive externt mot media skiljer sig åt. Den gedigna process som ledningen hänvisar till på Aktuella frågor har inte i någon större omfattning involverat de berörda anställda. Inte förrän i december 2012 ombads de som är ämnesansvariga att skriva presentationer av sina utbildningar, men detta utan att veta hur kriterierna skulle användas.
I slutet av januari 2013 möttes vissa ämnesansvariga av det chockartade beskedet att deras ämnen skulle avvecklas.
Samtidigt var rektorns budskap till media att det handlade om antagningsstopp. Det ser ut som en strategi för att utåt dölja vad som egentligen håller på att ske. Eftersom rektor beslutar om antagningsstopp, medan nedläggning är ett ärende för fakultetsstyrelsen, valde rektorn den förra vägen framför den senare. Ett strypt studentintag innebär friställande av lärare, annars har inte neddragningen önskad effekt. Det handlar alltså om en indirekt nedläggning, bakvägen. Att kursen Genusvetenskap I fick kvarstå är en eftergift som gjorts efter medarbetares protester och en facklig strid. Ledningen gav till slut vika för argumentet att söktrycket var gott, stick i stäv mot vad den tidigare hävdat.
Högskolan bör värna en akademisk frihet utan politisk detaljstyrning. Det ger den full frihet att identifiera miljöer, ämnen och utbildningar som är långsiktigt viktiga ur ett principiellt perspektiv och centrala för högskolans profil.
Vi vet att söktryck skiftar, ibland söker fler till en utbildning, ibland färre. Det behöver inte hänga ihop med utbildningens kvalitet.
Högskoleledningens påstående kan också ifrågasättas när det gäller Genusvetenskap II, som i höstas hade 26 studenter registrerade – en fullt acceptabel nivå för en fristående fortsättningskurs.
Att ledningens beslut handlar om val av högskolans inriktning, snarare än om söktryck, visar även avvecklingen av ämnet Arbetsvetenskap och programmet Personal och arbetsliv.
Personal och arbetsliv, som startade i höstas, är en av Malmö högskolas populäraste utbildningar. Som studenterna Annelie Danielsson och Hanna Hallgren påpekar i en kritisk artikel i Skånes Fria (16.2) har utbildningen ett tydligt arbetstagarperspektiv som fördjupar förståelsen av dagens så kallade flexibla arbetsliv.
Arbetsvetenskap har flera externt finansierade forskningsprojekt, stark samverkan med representanter för arbetsmarknaden och fick gott betyg i Högskoleverkets nationella utvärdering så sent som 2012. Ändå avvecklas nu både ämnet och programmet.
Det är ingen slump att ledningen och högskolestyrelsen – som var och en kan konstatera genom en blick på Malmö högskolas hemsida – sedan några år tillbaka är tunga vad gäller tekniska och näringslivsanknutna kompetenser och intressen men fattiga på humanister och samhällsvetare. I samma riktning pekar det faktum att högskolans tidigare visionsdokument Där mångfald gör skillnad, med de tre pelarna genus, migration och miljö och nyckelord som medborgerlig bildning, makt och demokrati, på ledningens initiativ nu håller på att ersättas av en strategisk plattform som har mötts av stark intern kritik från högskolans medarbetare. De menar att högskolan nu hamnar långt ifrån sitt ursprungliga uppdrag och sin vision. Inte minst är strategiplanens användande av begreppet affärsidé för högskolan omstritt.
Om ledningen väljer att avveckla bildningsbaserade, humanistiska och kritiska ämnen som arbetsvetenskap, litteraturvetenskap och genusvetenskap finns det ingen bas för att i framtiden utveckla nya flervetenskapliga och akademiskt gedigna konstellationer. Om den nuvarande utvecklingen mot avakademiserad yrkeshögskola fullföljs försvinner inte bara utsikten att på sikt uppnå universitetsstatus. Även möjligheten att verka som en aktiv kraft i Malmö stads integrations- och demokratiseringsarbete reduceras. Denna mycket oroande utveckling förtjänar medborgarna att få kunskap om.
Helena Tolvhed, filosofie doktor och forskare vid historiska institutionen på Stockholms universitet.
Ulrika Holgersson, filosofie doktor och forskare vid historiska institutionen på Lunds universitet.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen