Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Vattentorn eller observatorium?

Är det ett gammalt vattentorn eller ett rymdobservatorium? Den frågan ställer sig en och annan nykomling som passerar Sölvegatan 27 i Lund.
Svaret är både och.

Sydsvenskan har besökt Astronomihuset för att få veta mer. Inte minst om vad som göms i den silvergrå metallkupolen som sedan ett antal år finns uppe på det tidigare vattentornets tak.
– Teleskopet uppe i tornet köpte vi från Chile, berättar astronomiprofessor Lennart Lindegren.
– Men tyvärr har det aldrig fungerat. Och eftersom inriktningen på forskningen ändras kommer det nog heller aldrig att användas. Det har även börjat rosta.
Teleskopet som är Nordens största hissades upp i tornet sommaren 2006. Det är inte gjort för att se stjärnbilder med.
Däremot ska ett fungerande teleskop mäta ljuset från olika stjärnor och därmed ge besked om vilka grundämnen de innehåller och hur de rör sig.
Var det dyrt att köpa in det här jätteteleskopet?
– Nej, det rörde sig inte om några större belopp, svarar Lennart Lindegren. Däremot kostade det förstås en del både att frakta hit det från Chile och att lyfta upp det i tornet.
– Så visst kan det upplevas som ett misslyckande att vi aldrig kunnat dra nytta av det. Och vad som på sikt ska hända med teleskopet är inte bestämt. Det kostar ju även att ta bort det.
Hur långt ut i rymden kunde ni ha nått med det om teleskopet hade fungerat?
– Några hundra miljoner ljusår, svarar Lennart Lindegren. Och då är vi utanför Vintergatan och ser andra galaxer.
Vilka är dagens mest brännande frågor för astronomer? Handlar de om solstormar eller störtande meteoriter?
– Jag skulle svara att det är frågan om liv i universum. Kanske kan vi få ett svar redan inom tio eller tjugo år om det finns liv på andra planeter.
– Och med tanke på att det bara i vår Vintergata finns hundra miljarder stjärnor och att många av dem kan ha planetsystem så har man rimligen miljontals jordliknande planeter.
– Det verkar alltså osannolikt att vi skulle vara de enda.
Vilka som är Sveriges och historiens mest kända astronomer för fackfolk är ingen lätt fråga att svara på, tycker Lennart Lindegren. Det finns ju väldigt många framstående även idag även om de ännu inte är kända.
– Tycho Brahe är förstås med på en kändislista, betygsätter Lennart Lindegren. Men han var ju dansk. Och Celsius blev mest känd för sin temperaturskala. De andra man absolut inte glömmer är förstås Copernicus och Galileo Galilei.
– Sedan hade vi ju här i Lund astronomen Knut Lundmark som var professor i astronomi 1929–1955. Han populariserade ämnet bland annat genom radioprogram och lättfattliga böcker.
Lennart Lindegren berättar också att Sveriges första observatorium byggdes i Lund på 1670-talet, på uppdrag av matematikprofessorn Andreas Spole som Spolegatan är uppkallad efter. I samband med slaget vid Lund 1676 brann det ned och byggdes sedan aldrig upp.
Andreas Spole själv blev sedan professor i Uppsala där astronomen Anders Celsius först 1741 byggde Sveriges andra observatorium.

Astronomiska tal

1. Ett ljusår är det avstånd som ljuset färdas på ett år med en hastighet av 300 000 kilometer i sekunden.
2. Avståndet mellan observatoriet på Sölvegatan i Lund och Vintergatans yttre gräns är 100 000 ljusår. Och för att nå Vintergatans närmaste större galax som heter Andromeda tar det två miljoner ljusår.
3. Med dagens kraftigaste teleskop som är placerade på satelliter når man 13 miljarder ljusår.
Källa: Lennart Lindegren, professor i astronomi.
Gå till toppen