Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Kontroll kräver ”grundad anledning”

Det är egentligen ett projekt för att vässa byråkratin, men de argaste kritikerna ser det som synonymt med en framväxande polisstat. Här ger vi svar på sex vanliga frågor om Reva.

Reva är en förkortning av ”rättssäkert och effektivt verkställningsarbete” och är i grunden ett projekt för att effektivisera byråkratiska rutiner. Det drivs av gränspolisen, Migrationsverket och Kriminalvården med stöd från EU. Sedan ett drygt år har Reva pågått som pilotprojekt i Skåne.
1Är det bara Skånepolisen som gjort id-kontroller på utlänningar?
Nej, ”inre utlänningskontroller” ingår i polisens rutiner. De har gjorts sedan 2001 när gränskontrollerna slopades och Sverige blev en del av Schengenområdet. I Kronoberg gjorde polisen exempelvis drygt 600 sådana id-kontroller i fjol. I Skåne kontrollerades 1 436 personer.
2 Innebär Reva att fler kontrolleras eller avvisas?
Ja, i Skåne utvisades gränspolisen i fjol 673 personer, 25 procent fler än 2011. Januari-februari 2013 verkställdes 167 ärenden.
3 När får polisen göra en id-kontroll?
Det förutsätter ”grundad anledning och objektiva omständigheter”. Det kan röra sig om spaningsuppgifter, tips eller specifika iakttagelser. Polisen får också göra inre utlänningskontroller i samband med frihetsberövanden, brottsutredningar eller trafikkontroller.
4 Varför ska asylsökande avvisas?
Åtta riksdagspartier är överens om att Sverige ska ha en reglerad invandring. Därför måste personer utan svenskt medborgarskap ansöka om uppehållstillstånd. Migrationsverket fattar beslut, som kan överklagas till fyra migrationsdomstolar. Den som får slutligt nej ska lämna landet frivilligt. Annars avvisas man med tvång. Det är polisens sak att verkställa sådana beslut.
5 Är Reva rättssäkert?
Reva är i sig inget hot mot rättssäkerheten. Det som mött kritik från asylgrupper är hur polisen påstås ha blivit effektivare. Det är inte lagligt att id-kontrollera någon enbart därför att han/hon ser utländsk ut, pratar ett främmande språk eller har ett utländskt klingande namn. Sådan ”etnisk profiliering” påstås polisen ha gjort i Stockholms tunnelbana och vid cykelkontroller i Malmö. Anklagelserna har ännu inte utretts.
6 Kan polisen även ha begått andra lagbrott?
Enligt andrahandskällor har Skånepolisen letat upp papperslösa vid borgerliga vigslar, i skolor och vid ungdomspsykiatrin. Polisen är förtegen om huruvida sådana arbetsmetoder varit satta i system. Enligt polisens talesmän görs det normalt inga utlänningskontroller i kyrkor, härbärgen, sjukhus eller skolor. De är inte olagliga, men rimmar illa med den rätt till vård och skolgång som papperslösa har.
Gå till toppen