Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Här har varannan elev kinesiska på schemat

Kinesiska har blivit en succé på Sveaskolan i Malmö. Fler än hälften av sexorna ville läsa kinesiska i stället för andra språk i år.
– Det är ju ett språk för framtiden, säger sjundeklassaren Victor Feilberg.

Han och klasskompisarna har precis fått lära sig att de ur kinesiska ögon är förståndiga, fredsälskande, listiga och insiktsfulla.
Sådana är de som är födda i kaninens år 1999. Och kanin ser ut så här och uttalas tù, berättar Fengping Mao Palmblad och ritar ett elegant tecken på tavlan.
För några dagar sedan var det kinesiskt nyår då drakens år gick över i ormens år.
Ett bra tillfälle att berätta om den kinesiska kalendern, menar Fengping Mao Palmblad. Skolämnet kinesiska handlar inte bara om språket utan också om kultur och sedvänjor.
Hon är en av de två lärare i kinesiska på grundskolenivå som jobbar i Skåne. Bara tre skånska grundskolor har börjat med framtidens språk på schemat.
Fengping Mao Palmblad växlar mellan Sveaskolan och Högastensskolan i Helsingborg medan den tredje skolan – med en annan lärare – finns i Trelleborg.
– Eleverna tycker att kinesiska är lättare att lära sig tala än andra språk eftersom det inte finns någon krånglig grammatik med böjningsformer av olika slag. Skriftspråket är förstås värre, men det finns en logik i det, säger hon.
Sveaskolan började med kinesiska som alternativt b-språk 2010. Första året valde var femte elev det, inför detta läsåret mer än varannan, ungefär trettio elever.
Ryktet har spritt sig på skolan om att det är lättare än det verkar. Och resultatet blir att skolan varje läsår från i sommar kommer att släppa ut allt fler elever med grundläggande kunskaper i ett av världens två mest talade språk.
– En skola kan inte bara köra på, vi måste anpassa oss efter den verklighet eleverna kommer ut i, säger Catharina Elgh-Linander, rektor på och delägare i den privata Sveaskolan.
– Våra barn kommer att finnas i en värld och en arbetsmarknad där man reser och arbetar på ett annat sätt än i dag. Skolor borde i allmänhet ha mer omvärldsbevakning och göra eleverna rustade för vad som väntar dem.
Kinesiskaeleverna i sjundeklassen håller med.
– Min pappa åker till Kina då och då i jobbet, så jag hoppas kunna hjälpa honom så småningom, säger Emil Wessfeldt.
Isaac Rizell ser också en framtida arbetsmarknad som ett självklart mål för kunskaperna i kinesiska.
– Det är ju bra att kunna när man ska söka jobb. Dessutom vill jag i vilket fall åka till Kina någon gång, och då är det bra att känna till språket.
På grundskolan är målen för undervisningen i kinesiska rätt grundläggande.
– När man går ut nian ska man klara att berätta om sig själv, sin skola, familj och sin fritid. Och klara sig rent praktiskt, fråga om vägen, beställa mat på restaurang och så, säger Fengping Mao Palmblad.
Hon blir i vår en av de tio–tolv behöriga lärare i kinesiska som finns i Sverige i dag. Hon kom som utbytesstudent till Sverige 2006, bestämde sig för att stanna och har sedan dess gått på lärarutbildning och läst kinesiska på universitetsnivå.
– Problemet i framtiden blir att få ihop lärare i kinesiska. De jag pluggade med var oftast ekonomer eller ingenjörer som gjorde det för jobbets skull.
Gå till toppen