Sverige

Lärarbrist hotar nytt språkval

Snart ska alla kunna läsa kinesiska i grundskolan och gymnasiet. Men kinesiska är svårt.
Så svårt att kraven blir väsentligt lägre än för andra språk.
Dessutom saknas lärare – trots att var femte människa på jorden behärskar kinesiska.

– Vi får skruva ner kraven ganska mycket, framför allt när det gäller kunskaperna i skriftlig kinesiska, säger Gunnar Stenberg på Skolverkets språksektion.
Han leder den grupp som just nu ser över hur läroplanen för kinesiska ska se ut. Regeringen har beordrat fram den till slutet av maj.
Det är första gången på fyrtio år som ett nytt språk införs i den svenska skolan. Senast var det spanska.
– Att införa kinesiska är en utmaning eftersom allt är så annorlunda. Vi håller på att samla in erfarenheter från andra europeiska länder som haft kinesiska i skolan längre, bland annat Holland och Norge, säger Gunnar Stenberg.
Det har sedan flera år varit möjligt att välja kinesiska i några enstaka grundskolor och något fler gymnasieskolor i Sverige.
För två år sedan var det enligt Skolverkets statistik omkring sextio elever som gick ut grundskolan med kinesiska i slutbetyget. Ett tusental gymnasiebetyg i kinesiska delades ut, men en elev kan ha flera.
– Det är de senaste siffrorna vi har. Nu är det många fler eftersom vi ser ett tydligt ökat intresse.
Grammatiken är enkel i kinesiskan. Alla ord har bara en form och det existerar i stort sett inga böjningsformer.
Det gör att man trots att språket är så annorlunda nog kan nå ganska långt i talspråket, säger Gunnar Stenberg.
– När det gäller skriftspråket får man nöja sig med nybörjarnivå till skillnad från övriga språk i skolan.
Det största problemet med att införa kinesiska blir tillgången på lärare. Det konstaterade utbildningsminister Jan Björklund (FP) redan när Skolverket fick regeringsuppdraget att ta fram en läroplan.
Tio–femton år får man räkna med innan lärarkåren är tillräcklig, sa han.
Fyra professorer i kinesiska på universiteten i Lund, Uppsala och Stockholm har i en debattartikel prisat satsningen.
Men de ifrågasätter obalansen i att regeringen anser att kinesiska är så viktig samtidigt som de drar ner på antalet utbildningsplatser i bland annat kinesiska vid universitet och högskolor.

En av fem kan kinesiska

Utbredning: Kinesiska talas av över 1,3 miljarder människor, nära en femtedel av jordens befolkning (955 miljoner har språket som modersmål). Bara engelska beräknas vara lika utbrett. Mandarin är ”rikskinesiskan”.
Karaktär: Språket är ett enstavigt tonspråk, men de flesta ord är flerstaviga sammansättningar. Ordet ”strömbrytare” bildas till exempel av ”öppnar och stänger”, ”sked” är ”röra om i soppa”.
Det finns fyra toner, vilket innebär att en stavelse med samma vokaler och konsonanter kan uttalas på fyra olika sätt. Till exempel ”shu” som kan betyda ”bok”, ”kokt”, ”räkna” eller ”träd” beroende på tonhöjdsgången.
Skriftspråk: Det finns omkring 50 000 tecken. En duktig kinesisk gymnasiestuderande bör kunna 3 000–4 000 tecken.
Källa Nationalencyklopedin
Gå till toppen