Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Nu hotas barnens hjärtvård

Senast den 1 april måste Sus ansöka om att fortsätta ha hand om svensk barnhjärtkirurgi. Men verksamheten hänger löst.

I korridorerna är det tyst och tomt. Men bakom stängda dörrar på Biva, barnintensiven i Lund, pågår en intensiv kamp mot döden.
I ett rum vårdas två spädbarn. Ett av barnen har just genomgått flera komplicerade operationer, det andra har vistats på Biva en längre tid med en svår infektion. Båda har respiratorstöd. I korridoren intill ligger en 17-årig hjärtpatient kopplad till en hjärt-/lungmaskin. Patienten har njurdialys och övervakas dygnet runt av ett sjukvårdsteam på minst tre personer. I alla patientrum är personal närvarande under dygnets alla timmar.
– De barn som är här nu är ganska dåliga, säger Lena Andersson, verksamhetsansvarig på Biva.
I ett rum intill håller Biva-sköterskan Petra Weigel på att ställa allt i ordning för två mycket unga patienter, spädbarn vars hjärtan behöver opereras för att kunna fungera. Till varje säng hör ett droppräknarstativ med plats för femton olika dropp, en övervakningsskärm och ett tjugotal eluttag för att hålla respiratorer, slemsugar, dränage och andra nödvändiga hjälpmedel igång. Lena Andersson har mycket att göra.
– Det fattas personal till eftermiddagen.
Poängavtalet, ett löneavtal som sjuksköterskorna kämpat för att få behålla, gjorde det möjligt att dag för dag anpassa bemanningen på avdelningen utifrån behovet av vård. Men förhandlingarna mellan regionen och Vårdförbundet strandade, och sedan den 1 mars är avtalet uppsagt.
– Vi har förlorat flexibiliteten. Tidigare har bemanningen reglerat sig själv: nu kan vi stå med för mycket personal ena dagen och andra dagen behöva ringa in folk på övertid, säger Lena Andersson.
Hjärtsjuka svenska barn får bara opereras i Lund och i Göteborg, som fått uppdraget för rikssjukvård av Socialstyrelsen. "En nationell katastrof", säger Per Westrin, medicinskt ansvarig på Biva, om avdelningens hotade existens.
Sune Johansson, ansvarig barnhjärtkirurg, håller med.
– Region Skåne har gjort ett åtagande. Det finns andra landsting som inget hellre hade velat än att få bedriva den här verksamheten. Ska man nu säga till dem och till resten av Sverige att tyvärr, vi har tagit på oss att ta hand om era svårt sjuka barn, men vi klarar inte av det här?
I förra veckan blev Sune Johansson kallad till ett möte med sjukhuschefen Jan Eriksson. De fem åren med riksuppdrag för barnhjärtkirurgi löper snart ut, och regionstyrelsen vill skicka in en ansökan om förnyat uppdrag till Socialstyrelsen.
– Men reglerna, och det har jag sagt till sjukhusledningen, är enkla: vi bedriver inte barnhjärtkirurgi utan kompetent personal – i hela ledet.
Han drar paralleller till en barnhjärtkirurgiverksamhet under uppbyggnad i Bosnien.
– Vi gör lika bra operationer där som här, men ändå dör patienterna. Kompetensen runtomkring saknas. Har vi inte rätt kompetens i intensivvården spelar det ingen roll hur lyckade operationer vi gör.
Sune Johansson berättar om påtryckningar från Skåne Care, Region Skånes bolag för vårdexport, att börja operera patienter från de rika Gulfstaterna, betalande patienter som skulle kunna finansiera både en och annan vårdplats på Sus.
– Vi har en bra vara att sälja och skulle kunna dra in stora intäkter, men det kan vi inte göra nu – för man vill inte ge oss resurser att ta hand om patienterna.
Det hotande personalbortfallet går inte att kompensera, menar läkarna.
– Det finns inte en chans att vi skulle kunna rekrytera 33, om ens tio, nya medarbetare med den kompetensen. Vad tänker man med, om man låter dem gå? säger Per Westrin.
Inom sjukhuset görs nu inventeringar för att undersöka hur mycket personal som skulle kunna flyttas från andra intensivvårdsavdelningar till Biva om sjuksköterskorna står fast vid sina uppsägningar. Katarina Hanséus, chef för barn- och ungdomskirurgiska kliniken, där Biva ingår, deltar i inventeringsarbetet, men är tveksam till idén.
– Barnintensivvård är något helt annat än att behandla vuxna, standardiserade behandlingar funkar inte här. Marginalerna är så oerhört mycket mindre. Detta är en avdelning med enastående, världsledande resultat, som inte självklart kan återskapas. Jag är rejält oroad.
Idag har Biva åtta vårdplatser. Siktet är ställt på elva före årets slut och avdelningen har fått dispens för att anställa fyra nya specialistsjuksköterskor. Men rekryteringen ligger på is, berättar Lena Andersson.
– Vi kan ju inte rekrytera när vi inte vet vilken verksamhet vi ska rekrytera till.
Personal motsvarande minst 4,5 vårdplatser behövs för att kunna bedriva en medicinskt säker barnhjärtkirurgi, bedömer Per Westrin. För att nå upp till den bemanningen måste mer än hälften av avdelningens befintliga personal stanna kvar.
Själv ser han bara en räddning för Biva och en fortsatt rikssjukvård:
– Regionen måste göra en total pudel. Man måste erkänna att man har gjort fel, säga förlåt och uppriktigt be sjuksköterskorna att stanna.

33 sade upp sig

33 av avdelningens 45 barnintensivvårdsspecialiserade sjuksköterskor sade i februari upp sig i protest mot att Region Skåne sagt upp deras poängavtal.
Skälet till uppsägningen är att Region Skåne vill införa ett enhetligt lönesystem i för alla anställda vid Skånes universitetssjukhus, Sus.
Biva-sjuksköterskorna lämnar sina anställningar i slutet av april.

Detta är Biva

Biva i Lund är en av tre barnintensivvårdsenheter i Sverige. De övriga två finns på Karolinska institutet i Stockholm och på Östra sjukhuset i Göteborg.
Avdelningen har ett nationellt uppdrag för rikssjukvård för barnhjärtkirurgi som delas med Sahlgrenska i Göteborg.
Biva tar emot 600–700 patienter och genomför 350 hjärtoperationer varje år.
Gå till toppen