In i det sista försökte president Nikos Anastasiades stå emot engångsskatten på tillgångar i banker. Men under maratonförhandlingarna med eurozonens finansministrar och chefen för Internationella valutafonden (IMF) Christine Lagarde, som avslutades tidigt på lördagen, tvingades han till sist kasta in handduken.
– Lösningen vi valde är plågsam, men den var den enda som tillåter oss att fortsätta våra liv utan omvälvningar, sade han efteråt.
Den åsikten delas inte av de cyprioter och utlänningar som köar vid tömda bankomater i ett försök att rädda sina besparingar.
– Jag tjänade de här pengarna, och nu tas de ifrån mig för att täcka upp misstag som inte är mitt fel, sade konstnären Kyriakos vid en bankomat i Nicosia på lördagen.
Vallfärden var till ingen nytta. De belopp som ska dras hade redan frysts på de cypriotiska kontona.
Bankerna öppnar igen på tisdag, och Anastasiades ministrar samlades för att illa kvickt administrera skattelagen och få den igenom parlamentet.
Före uppgörelsen hade Cyperns behov beräknats till 17 miljarder euro, motsvarande drygt 140 miljarder kronor, främst i form av nytt kapital till banker som drabbats hårt av skuldnedskrivningarna i Grekland. Men långivarna EU och IMF hade signalerat att räddningspaketet skulle bli mindre. Således är bankskatten, som beräknas inbringa 5,8 miljarder euro, nödvändig.
Enligt överenskommelsen ska "stabilitets-engångsskatten" gälla alla som har tillgångar i Cyperns banker.
Pålagan blir 9,9 procent för banktillgodohavanden på 100 000 euro och därutöver. De som har mindre tillgångar betalar 6,75 procent och det blir även skatt på ränteinkomsterna.
Nästan en tredjedel av insättningarna i de cypriotiska bankerna tros komma från bolag ägda av ryssar med kontor i Cypern.
Ryska medborgare kommer därmed att betala runt 1,5 miljarder euro av notan, enligt ryska nyhetsbyrån Itar-Tass.
Ordföranden i eurozonens finansministergrupp Jeroen Dijsselbloem sade att hela åtgärdspaketet väntas göra att Cyperns statsskuld faller under 100 procent av BNP till 2020.
– Lösningen vi valde är plågsam, men den var den enda som tillåter oss att fortsätta våra liv utan omvälvningar, sade han efteråt.
Den åsikten delas inte av de cyprioter och utlänningar som köar vid tömda bankomater i ett försök att rädda sina besparingar.
– Jag tjänade de här pengarna, och nu tas de ifrån mig för att täcka upp misstag som inte är mitt fel, sade konstnären Kyriakos vid en bankomat i Nicosia på lördagen.
Vallfärden var till ingen nytta. De belopp som ska dras hade redan frysts på de cypriotiska kontona.
Bankerna öppnar igen på tisdag, och Anastasiades ministrar samlades för att illa kvickt administrera skattelagen och få den igenom parlamentet.
Före uppgörelsen hade Cyperns behov beräknats till 17 miljarder euro, motsvarande drygt 140 miljarder kronor, främst i form av nytt kapital till banker som drabbats hårt av skuldnedskrivningarna i Grekland. Men långivarna EU och IMF hade signalerat att räddningspaketet skulle bli mindre. Således är bankskatten, som beräknas inbringa 5,8 miljarder euro, nödvändig.
Enligt överenskommelsen ska "stabilitets-engångsskatten" gälla alla som har tillgångar i Cyperns banker.
Pålagan blir 9,9 procent för banktillgodohavanden på 100 000 euro och därutöver. De som har mindre tillgångar betalar 6,75 procent och det blir även skatt på ränteinkomsterna.
Nästan en tredjedel av insättningarna i de cypriotiska bankerna tros komma från bolag ägda av ryssar med kontor i Cypern.
Ryska medborgare kommer därmed att betala runt 1,5 miljarder euro av notan, enligt ryska nyhetsbyrån Itar-Tass.
Ordföranden i eurozonens finansministergrupp Jeroen Dijsselbloem sade att hela åtgärdspaketet väntas göra att Cyperns statsskuld faller under 100 procent av BNP till 2020.