Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur & Nöjen

Hur e det med e-boken?

När får Sverige en fungerande e-boksmarknad? En svårlöst strid mellan förlag och bibliotek sätter käppar i hjulet. Samtidigt söker allt fler efter nya vägar mellan texten och läsaren.

Bara runt en procent av den svenska bokmarknadens omsättning utgörs av e-böcker. Däremot har e-böcker varit populära på biblioteken, men nu bråkar förlag och bibliotek om ersättningen.Bild: Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX
Det kungliga portugisiska läsrummet är en guldornamenterad sal med bokhyllor i våning efter våning längs väggarna och rader av skrivbord på marmorgolvet. Det är en av platserna på trendsajten Buzzfeeds lista ”The best places to be if you love books”.
Och det är ingen slump att vackra bilder på bibliotek just nu länkas runt som ett slags porr för bokälskare. Vi har fått syn på våra hyllor, pärmar och hundöron, eftersom bokens självklarhet har ruckats i grunden.
I tidskriften 10-tal skrev författaren Lyra Ekström Lindbäck nyligen ett uppmärksammat brev till det hon kallar en utdöende författargeneration. Hon skriver att den nya generationens skribenter är cyborger som redan inlemmat det digitala i hela sitt sätt att skriva och läsa – men att de motarbetas av etablissemanget.
”Jag riktar mig till var och en av er som tror att bokformen är litteraturens enda betydelsefulla medium. Ni är personligen ansvariga för att det har börjat växa mossa över det svenska textlandskapet.”
– Jag upplever att litteraturvärlden vill vara en motvikt till ett samhälle som man upplever som för snabbt och flyktigt. Det finns en rädsla och en antipati mot det digitala samhälle vi redan lever i. Och det är klart att om man har levt ett helt yrkesliv orienterat kring bokformen så är det inte konstigt att man blir nervös när hela distributions- och reproduktionstekniken förändras på relativt kort tid, säger Lyra Ekström Lindbäck.
Men hela litteraturvärlden är inte rädd för det nya. Nästa vecka arrangeras den internationella konferensen ”If Book Then Stockholm” om framtidens bokmarknad. Jonas Lennermo arbetar för distributionsföretaget Publit som arrangerar konferensen. Han säger att digitaliseringen av bokbranschen innebär långt mer än bara e-böcker.
– På den ena sidan finns de som skriver, på den andra finns de som läser. Allt det som händer däremellan är i gungning.
– Det finns ingen universallösning. Men den teknik som smartast kan binda samman skribenten med läsaren kommer att klara sig bäst.
Till ”If Book Then …” kommer bland andra företagen Valobox och Jellybooks som har utvecklat verktyg för att man fritt ska kunna söka i e-böcker på nätet innan man bestämmer sig för att köpa dem. Dit kommer Atavist, ett företag som lanserar sig med sloganen ”Vi låter dig publicera vad som helst, var som helst”.
För fyra år sedan skrev jag en artikel i Sydsvenskan med rubriken ”Revolutionen som stannade i växten”. Den beskrev de hinder som stod i vägen för e-bokens genomslag. Idag är de flesta av de hindren ur vägen.
Många har redan surfplattor eller smarta mobiler, och läsplattor som Letto och Sony Reader finns att köpa i nätbokhandlarna.
Utbudet av digitala böcker är förhållandevis litet men snabbt växande. Idag har den dominerande distributören Elib, som ägs av de fyra största förlagen, runt sjutusen e-böcker på svenska. Nästan hälften av dem har publicerats från 2012 och framåt.
Elibs marknadschef Py Söderström skulle gärna vilja mångfaldiga den siffran, men är samtidigt beroende av förlagens initiativ.
– Det är väldigt bra fart på många förlag idag, men trots det saknas många böcker. Vi vill att ännu fler förlag ska börja ge ut e-böcker och att de som redan gör det ska digitalisera hela sin backlist. Även om många nya titlar kommer ut som e-bok finns det fortfarande en enorm skatt av litteratur som inte finns tillgänglig digitalt.
Men även om många av hindren är undanröjda kvarstår faktum: e-böckerna står för en väldigt liten del av bokförsäljningen i Sverige idag, kring en procent.
Enligt Litteraturutredningen lånas det ut ungefär åtta gånger så många e-böcker på biblioteken som det säljs. Och just frågan om den fria utlåningen har lett till en svårlöslig konflikt mellan förlagsvärlden och biblioteken.
För tio år sedan introducerade Elib en affärsmodell som innebar att biblioteken lånar e-böckerna på licens till priset av 20 kronor per utlånat exemplar. Det fungerade bra – så länge inte så många lånade. Men när ”Jag är Zlatan Ibrahimovic” slog rekord förra sommaren slog biblioteken larm. Eftersom kostnaden ökar med varje utlåning blev det plötsligt väldigt dyrt. Dessutom införde flera av de största förlagen några månaders karenstid innan nyutgivna titlar släpptes till biblioteken.
Representanter från Svenska Förläggareföreningen och Svensk Biblioteksförening möttes under förra året för att diskutera ett nytt system. Förlagsvärlden är nämligen inte heller nöjd med den befintliga modellen, eftersom den innebär att en e-bok på biblioteket kan lånas ut hur många gånger som helst. Det anses vara en avgörande anledning till att biblioteken nu är huvudkanalen för e-böcker i Sverige och att marknaden inte kommer igång.
Förläggarna förespråkar en modell där biblioteken köper in e-böcker en och en. Om alla exemplar är utlånade så får låntagaren stå i kö.
– Man kan tycka illa om den begränsningen men bokbranschen rör sig på en kommersiell marknad. Författarna behöver intäkter för att kunna leva och skriva sina böcker, säger Kristina Ahlinder på Svenska Förläggareföreningen.
Svensk Biblioteksförening har i sin tur föreslagit att biblioteken betalar mer för nya titlar och mindre för äldre, samt att inga karenstider ska förekomma.
– Bibliotekens uppgift är att öka och sprida läsningen. När det kommer ny teknik för det så vill vi kunna använda den, säger Stefan Engström, kommunikationschef på Svensk Biblioteksförening.
I somras strandade samtalen. Svensk biblioteksförening lämnade förhandlingsbordet och skapade en ironisk reklamkampanj med titeln ”Säg hej till din nya bibliotekarie” och en bild av en girig bankir.
– Vi ville visa att självständigheten är hotad. Att det inte är biblioteket självt som bestämmer vad som ska lånas ut längre, säger Stefan Engström.
Kristina Ahlinder från Förläggareföreningen kallar annonsen förfärlig.
– Det blir svårt att upprätthålla en respekt för motparten när de demoniserar oss på det här sättet, säger hon.
Nu har enskilda bibliotek i stället börjat träffa avtal med olika förlag. Hallands regionbibliotek har till exempel slutit ett avtal med det lilla förlaget Aglaktuq om en enda titel, Alberte Brembergs ”Tidebok”. Maria Ehrenberg, Hallands regionbibliotekarie, säger att detta är ett litet försök att hitta en ny lösning.
Hon tycker att det är viktigt att e-boksmarknaden kommer igång i Sverige, men anser inte att en begränsning av utlåningsmöjligheterna är vägen att gå.
– Ärligt talat hade förlagen inte tjänat någonting alls på e-böcker om inte biblioteken hade dragit igång utlåningen. Förlagen är inga bad guys, men de måste inse att vi är deras bästa skyltfönster. Ska de börja sälja så måste de sänka priserna.
Py Söderström på distributionsföretaget Elib tror att rätt prissättning och mer marknadsföring kring e-böckerna är vägen till ökad försäljning.
– Det finns en snabbhet i den digitala boken som jag tycker att man bara har skrapat på ytan på. Om det kommer en ny bok av en viss författare och man har alla tidigare verk digitaliserade så kan man väldigt snabbt lyfta fram och marknadsföra dem. Att leda fram läsaren till rätt bok är en nyckelfråga, säger hon.
– Jag tror på en fördjupad metadata, det vill säga information som gör boken sökbar på ett djupare sätt än titel och författare.
Publits Jonas Lennermo säger att det inte behöver vara så svårt för förlagen att hitta nya digitala vägar.
– Svenska förlag borde ta sig själva på större allvar, lita på sin analys och instinkt. Det finns en utbredd känsla att USA ligger fem år före – men det enda som hänt i USA är att ett stort företag, Amazon, satsade en massa pengar och kunde breaka marknaden.
Han anser att förlagen måste bli bättre på att tro på sina egna slutsatser och prova nya initiativ.
Kanske är det avgörande att omfamna det som Lyra Ekström Lindbäck pekar på: Att litteratur i den digitala världen både skrivs och läses annorlunda än tryckta böcker. Och att boken och e-boken bara är två vägar av många som text numera tar på sin väg från skribent till läsare.
Bara runt en procent av den svenska bokmarknadens omsättning utgörs av e-böcker. Däremot har e-böcker varit populära på biblioteken, men nu bråkar förlag och bibliotek om ersättningen.

E-boksförsäljning i siffror

5 miljoner kronor sålde nätbokhandeln Adblibris e-böcker för under 2012. Det var en ökning med nästan 125 procent.
10 procent av böckerna som Bokus.com sålde på bokrean var digitala. I år var första gången som e-böcker var med på bokrean.
30 miljarder kronor – så mycket omsatte e-böcker i hela världen under förra året.
I USA utgjorde e-böcker cirka 34 procent av bokmarknaden 2012.
I Frankrike utgör e-böcker cirka 1,7 procent av marknaden. När det gäller serier är siffran dock mycket högre.
I Sverige ligger siffran på runt en procent, men mycket tyder på att den nu ökar. Under 2012 lanserade Schibstedt sitt e-bokskoncept Bokon tillsammans med tolv mindre förlag. Året innan kom KF Medias satsning Dito. Båda är tjänster för inköp och läsning av e-böcker.
Gå till toppen