Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Pengar är inte allt

Förr eller senare – sannolikt snarare förr – måste Region Skåne höja skatten. Men det minskar inte behovet av effektiviseringar, tvärtom.

De tågar för bättre skånsk sjukvård.Bild: Ingemar D Kristiansen
Mer pengar löser inte den skånska sjukvårdens problem, hävdade Region Skånes ordförande Pia Kinhult (M) i gårdagens Sydsvenskan:
”Vore det så enkelt tror jag att till och med vi hade höjt skatten för längesen.”
Kinhult har rätt. I princip. Att höja skatten kan vara att angripa problemen i fel ordning.
I lördags tågade tusentals skåningar för en bättre vård.
Av allt att döma dominerades demonstrationerna av anställda inom vården. Men politikerna bör nog akta sig för att avfärda protesterna som enbart en fråga om personal som är missnöjd.
Vårdfrågor är viktiga för medborgarna – och väljarna.
Opinionsmätningar brukar visa att människor är beredda att betala mer skatt för bättre vård. Men, och det är avgörande, betalningsviljan förutsätter alltså att vården blir bättre. Och här finns inga självklara samband.
Det är lätt att få intrycket att den skånska sjukvården präglas av ständiga omorganisationer. Förändringar som lika ständigt möter protester, inte minst internt. De senaste årens stora bråk har gällt sammanslagningen av universitetssjukhusen i Lund och Malmö. På senare tid har det blåst upp en storm kring flyttpaketet, flytten av operationer mellan sjukhus i Skåne.
Vården är ett svårskött pastorat, fyllt av stridande viljor och intressen. Det är en stor organisation, med stor inneboende tröghet.
Men ansvariga sjukvårdspolitiker måste se till att varje vårdkrona används optimalt. Det är deras sak att prioritera.
När det väl är sagt finns flera skäl som talar för att sjukvården kommer att behöva tillföras större resurser inom en snar framtid.
Den svenska befolkningen blir allt äldre. Inte minst växer andelen riktigt gamla, som ofta är mycket vårdkrävande. Enligt Statistiska centralbyråns beräkningar kommer antalet personer i Sverige som är över 85 år att öka med 67 procent under perioden 2020 till 2035.
Vidare innebär den tekniska utvecklingen att nya behandlingsmetoder och nya läkemedel utvecklas. I vissa fall kan det leda till effektiviseringar som sänker vårdkostnaderna, i andra till ökade kostnader när vården får tillgång till nya mycket kostsamma behandlingsformer.
Det är mycket svårt att se hur politikerna i längden ska få den här ekvationen att gå ihop utan att skattehöjningar
I den styrande femklövern har både Miljöpartiet och Folkpartiet sagt att de vill höja skatten nästa år. Carl Johan Sonesson (M), ansvarig för sjukvårdsfrågor i Skåne, håller dörren öppen.
Att höja skatten är inget självändamål – lika lite som det är ett självändamål att låta den förbli oförändrad.
Men att bara höja skatten utan att först ha en effektiv och ändamålsenlig organisation på plats riskerar att leda till att systemfel aldrig åtgärdas och till att illa fungerande strukturer bevaras.
Då kommer heller inte högre anslag att ge önskad effekt.
Så nej, en skattehöjning är i sig inte lösningen på den skånska vårdens problem och utmaningar. Men i det långa loppet är det också svårt att se att det skulle finnas en lösning utan höjd skatt.
Gå till toppen