Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Låt Lund grönska!

Lund har i Brunnshög ett gyllene tillfälle att gå emot förtätningstrenden i svensk stadsplanering. Hållbart stadsbygge kräver parker, menar Göran Bengtsson.

ESSet i buketten av visionära mål för den nya stadsdelen Brunnshög i Lund är hållbart stadsbyggande. Detta mångtydiga begrepp med ekonomiska, sociala, ekologiska och kulturella dimensioner gnistrar som en ljusstark ledstjärna för Lunds och de flesta andra kommuners översiktsplanering. Men hur vet man att en stadsdel är hållbar?
Den fördjupade översiktsplanen för Brunnshög ger inget svar på den frågan. Däremot ges några infallsvinklar, till exempel bygg trevligt. Snarare än att finna uttryck för att integrera bostäder, arbetsplatser och kommunikation i en ekologisk infrastruktur, planerar man för en klassisk stadsdel av hårdgjorda ytor dekorerade med gröna penseldrag. 
Den potemkinska högen av lerig mylla mellan översiktsplanen och den verklighet som kommer att realiseras är också bildlig kuliss mellan Lunds program för hållbar utveckling och den verklighet där centrala grönområden, särskilt parker, förtätas bort som bostadsmark. 
Fortsätter förtätningen som hittills kommer gemensamma grönområden i Lund och andra tätorter att vara utplånade om 30-40 år och det gröna förvisat till tak, golfbanor, nedlagda soptippar och, som i Brunnshög, expansionsområden i tätortens periferi. 
Genom att kulturlandskapet flyttas in och vårdas i den urbana miljön, kan tätorten däremot få nyckeln till mångfaldens formspråk, ekologisk infrastruktur och hållbarhetens varumärke: mikroklimat, bullerdämpning, översvämningsskydd, matproduktion, hälsa, kulturvärden. 
Men Lund har öppnat flera fronter i sitt krig mot parker. Knappt har dammet lagt sig efter segern över den riksintressanta natur- och kulturmiljön i Sankt Lars, förrän betongläggarna tar sats mot två andra parker, Borgarparken och Folkparken. Folkparken, ett drygt 100-årigt utflyktsmål i en stadsdel med den i särklass minsta parkytan per invånare, föreslås nu förädlas med höghus, som ”den enda lösningen” (stadsbyggnadsdirektören), även om en opinion av medborgarröster ser andra möjligheter. 
I stället borde Lund tillämpa sitt program för ekologiskt hållbar utveckling genom att värna och utveckla parker och annan upplevelsenatur i skön förening med sin kulturhistoria. Stadsbyggarnas förmåga att realisera hållbarhet i stadens befintliga delar blir en indikation på framtidens Brunnshög och avgörande för om kommunen kvalificerar sig för ett liv efter ESS: Environmental Sustainability Society.
Gå till toppen