Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

”Cypern ska avvecklas som skatteparadis”

Europeiska centralbanken har föresatt sig att avveckla Cypern som skatteparadis, tror ekonomiprofessorn Lars Jonung.
– Det är inte sunt att ha en medlem i euron som fungerar som penningtvätt och finansiellt gömställe för ryska oligarker och rysk maffia.

Den plan som Cyperns partiledare enades om igår har ingenting gemensamt med uppgörelsen med EU:s regeringschefer från i lördags.
Insatt kapital på cypriotiska bankkonton ska inte beskattas. I stället ska Cyperns regering skapa en fond, där landets pensionskassor och kyrka bidrar med kapital.
För att Cypern ska få låna pengar av EU måste fonden dra in minst 5,8 miljarder euro. Summan motsvarar en tredjedel av landets bruttonationalprodukt bnp. Ställda inför motsvarande utmaning skulle Sveriges politiker tvingas skapa en fond större än alla AP-fonderna tillsammans.
Cyperns politiker har fram till måndag att visa att man klarar det. Om inte stryper Europeiska centralbanken ECB nödhjälpen till de cypriotiska bankerna. Detta ultimatum ställde ECB-chefen Mario Draghi igår.
Det finns en logik bakom ECB:s hårda linje: man vill göra slut på Cypern som skatteparadis, som tillhåll för flyktkapital. Det säger Lars Jonung, professor vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
– Man har redan kommit långt, för från och med den här veckan är det få som ser Cypern som en trygg plats att placera kapital på.
ECB:s hårda linje är ett sätt att skärpa den finansiella disciplinen i hela euroområdet, och det är i längden en vettig politik, anser Lars Jonung.
– Det är inte sunt att ha en medlem i euron som är mottagare av flyktkapital för ryska oligarker och rysk maffia.
– Det finns en moralisk dimension i detta, som vi inte har i länder som Tyskland eller Sverige. Detta att Cypern har blivit ett internationellt skatteparadis som har tagit emot kapital från milt sagt skumma håll. Att kräva att tyska skattebetalare ska finansiera en sådan verksamhet är att tänja den tyska gästfriheten till det orimliga.
Med den tyske finansministern Wolfgang Schäuble i spetsen kräver EU insyn i Cyperns finanspolitik. Denna öppenhet hotar Cyperns själva affärsidé: att vara ”ett Schweiz i Medelhavet”, säger Lars Jonung.
De två största cypriotiska bankerna (Bank of Cyprus och Laiki Bank) är i akut fara. Lars Jonung tror dock inte att euron skadas om ett par cypriotiska banker går omkull.
– Tvärtom tror jag att euron skulle stärkas. När dammet har lagt sig kommer man att inse att detta är en ganska vettig politik.
Cyperns kris hotar inte euron, tror ekonomen.
– Den cypriotiska ekonomin är försvinnande liten jämfört med övriga EU. Det är risken för smitta till andra länder som oroar. Att behandlingen av Cypern blir modell för politiken gentemot exempelvis Malta, Portugal och Spanien.
Hur stor är denna smittorisk?
– Det är omöjligt att förutsäga. Här finns det inga modeller för hur en valutaunion som euroområdet fungerar, vare sig inom nationalekonomi eller finansiell ekonomi. Vi befinner oss på okänd mark.
Gå till toppen