Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Mat & Dryck

Svenskarnas godisbegär minskar

Efter att vi under många år satt i oss allt mer choklad och smågodis pekar kurvan nedåt.

– Min främsta tillväxt ligger inte i Norden längre, säger David von Laskowski, vd för Candyking, marknadsledande på lösgodis med varumärket Karamellkungen.
Självplock av lösgodis revolutionerade den svenska godismarknaden när det introducerades i mitten av 1980-talet. På tjugo år växte konsumtionen av choklad och godis i Sverige med över 50 procent, från under tio kilo per person och år till mer än femton kilo per person och år.
Bakom det ökade godissnaskandet låg framför allt lösgodis via självplock. Stora påsar, lockerbjudanden med låga kilopriser och ett stort utbud skapade snabbt helt nya godisvanor. Toppen nåddes 2007, men därefter har utvecklingen tagit en annan riktning.
Undersökningsföretaget Delfi arbetar med information till dagligvarubranschen. Enligt deras senaste marknadsstatistik, som är från 2011, har godiskonsumtionen i Sverige minskat till 13,9 kilo per person och år. Framför allt är det konsumtionen av annat godis än choklad som minskar.
– Vår fortsatta tillväxt i Sverige blir på bekostnad av färdigförpackat godis, inte genom en växande godismarknad, säger David von Laskowski.
Karamellkungen står för betydligt mer än hälften av lösgodismarknaden inom den svenska dagligvaruhandeln. Det är sannolikt deras smågodis du plockar i påsen hos Ica, Coop eller Lidl. Största konkurrenten Godisprinsen köptes 2008 av Candyking.
I Sverige omsätter Candyking cirka en miljard kronor per år. Totalt är omsättningen det dubbla, genom en kraftig internationell expansion. Candyking växer snabbt och är idag etablerat i tio olika länder i Europa.
– Det finns en myt att hygienaspekten runt självplock bromsat introduktionen i andra länder, men det är i själva verket inget hinder alls. Svårigheten med att lyckas på andra marknader handlar om att sälja in lösviktskonceptet, och framför allt om att förstå de lokala smakpreferenserna, säger David von Laskowski.
Han menar att det finns bråddjupa skillnader i godissmak mellan olika länder.
– Vi jobbar alltid med lokala leverantörer, annars skulle vi inte ha en chans.
Det som fungerar bra i Sverige behöver inte alls bli en succé i ett annat nordiskt land och längre bort är skillnaderna ännu större.
– Engelsmän gillar till exempel rätt barnsligt och mjukt godis med mycket gelé. Att försöka få dem att äta finsk lakrits är lönlöst. Dessutom vill de ha stort smågodis. En colaflaska som är tre centimeter i Sverige får gärna vara minst åtta centimeter i England eller Polen, berättar David von Laskowski.
Att godismarknaden i Sverige tycks ha nått sin topp tror han mer handlar om en mättad marknad än om en ökad hälsomedvetenhet.
– Att äta smågodis handlar om att tillfredsställa ett njutningsbehov. Med öppna ögon konsumerar du något som du vet inte är nyttigt. Det tycker jag är ärligare än att du sätter i dig produkter med tillsatt socker som du inte alltid är medveten om, säger David von Laskowski.
Köper du mindre lösgodis nu?

Lysmelk säljer bäst

De populäraste produkterna från Karamellkungen är:
1. Lysmelk
2. Bubblizz
3. Geléhallon
4. Hallon/-lakritsskallar
5. Dumle
6. Tutti Frutti
7. Stora Colaflaskor
8. Sura Colanappar
9. Geisha
10. Punschpraliner
11. Vaniljfudge
12. Choklad-toffee
Vi konsumerade 13,9 kilo godis per person under 2011 som fördelar sig på 6,2 kilo choklad och 7,6 kilo övrigt godis. Av den totala konsumtionen stod lösviktsgodis för 30 procent och förpackade produkter för 70 procent.

Candyking dominerar

Candyking med märket Karamellkungen är den dominerande aktören när det gäller lösviktsgodis med cirka 60 procent av marknaden inom dagligvaruhandeln. Påsken är den överlägset bästa försäljningshelgen. Företaget har cirka 250 artiklar i Sverige och introducerade förra året 48 nya godissorter i sitt utbud.

Gå till toppen