Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: "Gör Malmö till en fristad för papperslösa"

En politik som producerar papperslösa löses inte med en utökad utlänningskontroll, skriver Anna Lundberg.

I Colorado, USA, där jag gästforskar under våren, arbetar polisen sedan länge med att effektivisera sin verksamhet. En strategi är att sluta eftersöka papperslösa personer.
Coloradopolisens så kallade inre utlänningskontroller där människor stoppades enbart på grund av sitt utseende, ledde till en rad problem. Det visade sig bland annat att många undvek att anmäla brott som de själva eller närstående utsatts för. Dessutom upplevde poliserna att de motarbetades, alltså precis det som Petra Stenkula, biträdande chef för Länskriminalen i Skåne, varnat för.
Det självständiga amerikanska forskningsinstitutet Police foundation publicerade 2009 en rapport baserad på intervjuer i hela USA med polischefer och experter på frågor som rör brottslighet. Av polischeferna trodde 70 procent att offer för brott som också är invandrare är mindre benägna än den övriga befolkningen att kontakta polisen. Och över 15 procent av polischeferna uppgav att deras underordnade i sitt dagliga arbete kontrollerade om personer ur allmänheten hade rätt att vistas i landet.
En konsekvens av undersökningen är att identitetskontroller valts bort på många platser i USA till förmån för brottsbekämpning. Därutöver har polisen inlett en dialog med en rad invandrargrupper för att säkerställa att de som utsätts för brott vågar vända sig till polisen.
Idag har mängder av poliser runtom i USA självmant valt att prioritera den allmänna säkerheten. De förkastar vissa politikers krav på att eftersöka, internera och deportera människor som saknar uppehållstillstånd.
Rapporten Debunking the myth of ”Sanctuary Cities”. Community policing policies protects Americans som organisationen American Immigration Law Foundation gav ut förra året konstaterar att närpolisens arbete numera gör alla människor tryggare. De får tillgång till polisens skydd och anmäler i större utsträckning brott som drabbar andra.
Nio städer i Colorado - i USA som helhet omkring 70 - erbjuder människor som saknar papper en fristad. I dessa städer får poliser inte stoppa någon bara för att det finns en anledning att anta att personen i fråga befinner sig i landet utan uppehållstillstånd. Istället ska polisen fokusera på att stoppa misstänkta brottslingar. Det har visat sig att de som saknar uppehållstillstånd sällan är personer som också begår brott.
Idén om fristäder är inte ny. Delvis inspirerade av ett initiativ i Berkeley 1971, där soldater som vägrade slåss i Vietnam gavs en fristad, förbjöds poliser i Los Angeles 1979 att fråga människor om deras invandringsstatus. Enligt en specialregel, Special Order 40, som gäller än idag i staden, får polisen inte göra så kallade inre utlänningskontroller för att avslöja om en person saknar papper.
Naturligtvis är situationen för papperslösa i USA inte enkel. Aldrig tidigare har så många människor utvisats från landet som nu. Racial profiling, rasprofilering, är ett stort problem inom den amerikanska polisen.
Liksom i Sverige finns det i medierna berättelser om svåra brott som begås av enstaka invandrade personer. Men forskning har genomgående visat att invandrare generellt inte är mer benägna att begå brott än infödda. Det gäller särskilt papperslösa personer eftersom konsekvenserna för dem blir mycket allvarliga om de skulle åka fast – de riskerar att utvisas från landet. Dessutom har poliser som slutat genomföra inre utlänningskontroller i USA inte mist sin befogenhet att arrestera brottslingar oavsett invandringsstatus. Polisen samarbetar med migrationsmyndigheterna för att identifiera brottslingar som kan deporteras om de saknar papper.
En migrationspolitik som producerar papperslösa löses inte med utökad inre utlänningskontroll. I ljuset av debatten om Reva finns det stöd för att göra Malmö till en fredad zon där papperslösa kan uppehålla sig och vara säkra på sin trygghet.
Anna Lundberg är jurist och filosofie doktor, lektor i mänskliga rättigheter vid institutionen för Globala politiska studier och medlem i forskningsinstitutet MIM, båda på Malmö högskola. Denna termin är hon gästforskare vid Wolf Law School i Boulder, USA.
Läs alla artiklar om: Gömda Malmöbor
Gå till toppen