Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

När skogen var full av synd

Ett ligg med skogsrået kunde ge god jaktlycka. Men i 1600-talets Sverige såg kyrka och stat inte med blida ögon på sådana förbindelser. Historikern Mikael Häll har tittat på kyrkans tämjande av folktron.

Mikael Häll menar att vissa föreställningar om ”onaturliga” sexuella praktiker från 1600-talet lever kvar idag.Bild: Foto: Emma Larsson
Mikael Häll växte upp i småländska Åseda utanför Växjö och fascinerades redan som barn av skogens trolska rofylldhet och mystik.
Senare fick denna barnsliga fascination ett annat utrymme. Han började studera historia och religionsvetenskap och en av hans tidiga akademiska uppsatser handlade om trolldomsprocesser under 1600-talet. Det var då han första gången stötte på berättelser om erotiska naturväsen.
I sin avhandling fokuserar han på 1600-talet och 1700-talet. På den tiden kunde en person dömas till döden för att ha haft förbindelse med något av dessa naturväsen. Genom att studera rättsliga källor, domstolsprotokoll men också sägner och ballader har han hittat berättelser om bergsfruar, skogsrån och strömkarlar som gick under en mängd olika namn.
I fallet med pigan Karin Persdotter flyter vittnesskildringen ihop med en ballad. Mikael Häll märkte att hennes berättelse är identisk med balladen "Den bergtagna" och att hon i princip bara satt sig själv i huvudrollen.
Trots att det var straffbart med döden stod de flesta fast vid sina upplevelser. Mikael Häll menar att berättelserna i vissa fall kunde vara strategiska – om en kvinna hade blivit gravid utanför äktenskapet kunde hon framställa sig som ett offer för naturväsen och hoppas på lindrigare behandling.
– Men en del fall går inte att avfärda och jag tror nog att de upplevt något som i den här tiden kunde förklaras med hjälp av naturväsen. Om någon haft en erotisk dröm eller om boskap dött kunde det förklaras med att något naturväsen låg bakom.
Mikael Häll säger att 1600-talet är extra intressant för det är då som kyrkan i och med den tidigare reformationen stärker sin ställning. Dels genom att definiera god sexualitet som det inom äktenskapet och dels genom att förklara folktron genom sin egen tolkningsram.
– Kyrkan hade en dualistisk syn på ont och gott. Det fanns bara gud och änglarna på ena sidan och djävulen och demonerna på den andra. I folktron har naturväsen varit varken eller. De har varit som naturen själv, nyttiga men alltid potentiellt farliga.
Det fanns ingen lag som uttryckligen förbjöd förbindelser med naturväsen. Istället tolkades dessa in under den grupp av synder som kallades onaturliga lustsynder. Det handlade om sexuella praktiker som kyrkan ansåg vara emot den gudomliga ordningen – allt sex som inte ledde till fortplantning.
– Ofta klassade rätten de här berättelserna som tidelag även om de inte såg väsen som djur. Det räckte med att de identifierades som ickemänskliga. Även homosexualitet räknades till den gruppen synder. Synen på vissa sexuella praktiker som "onaturliga" lever i viss mån fortfarande kvar, säger Mikael Häll.

Tre fall med naturväsen

Hämtade ur Mikael Hälls "Skogsrået, Näcken och Djävulen".
1. Soldaten Sven Jönsson rymmer år 1707 från sin krigstjänst. Officeren ställer honom till svars och han förklarar sig med att han har haft en sexuell relation med en kvinna i skogen, som har flera hästattribut. Officeren frågar om han inte blivit skrämd av hennes svansbeklädda bakdel. Men nej, Sven Jönsson tyckte att kvinnan var mycket vacker. Officeren finner ingen annan råd än att skicka en efterlysningsbild av kvinnan till högsta rättsliga instans. Han bifogar också ett brev med problemet: Hur ska det bedömas när det inte finns någon lag som uttryckligen förbjuder samröre med monster?
2. Pigan Karin Persdotter står 1656 inför en småländsk häradsrätt och bekänner att hon blivit förförd av älvakungen. Han har lockat henne genom att förklä sig till en ung man helt klädd i guld. Upprepade samlag ska ha lett till sju barn som han har tagit med sig in i sitt berg. Både kyrkan och Göta hovrätt kopplas in. Fallet får till slut en lösning när hennes släktingar ger henne ett silverkors att bära runt halsen som skydd mot väsen.
3. Båtsman Sven Månsson träffar bergsfrun i skogen och hon erbjuder bygden bergsbruk. Han blir hennes språkrör och guidar de holländska adelsbröderna och investerarna De Besche till malmrik mark. Kring bergsfrun bildas en församling där Sven Månsson blir präst och bergsfrun lär tala till församlingen via honom. Den lokala kristna prästen beklagar sig gråtande inför rätten med att församlingen dricker djävulens skål. Men Sven Månsson har låtit skriva ner bergsfruns evangelium där hon uttryckligen säger att hon inte är djävulen.
Gå till toppen