Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Avtal ska skrämma smitare

Varje år går svenska staten miste om 46 miljarder kronor i skatt som göms undan i utländska banker. Nu hoppas regeringen stoppa flödet genom informationsutbyte med 41 skatteparadis. Men avtalen ger ingen information om vilka svenskar som undanhåller skatt.

Torsten Fensby är den som leder förhandlingarna med skatteparadisen i samarbetet mot internationell skatteflykt på Nordiska ministerrådet.
Det nordiska samarbetet gentemot skatteparadisen är långtgående, även om avtalen formellt förhandlats fram av varje enskild regering. Tillsammans med Frankrike och USA har de nordiska länderna slutit flest informationsutbytesavtal. Med tecknandet av avtal med Botswana 20 februari i år är antalet uppe i 41.
Torsten Fensby medger att det inte på något sätt är omöjligt att gömma pengar i skatteparadisen även framöver, trots att det framställs så på ministerrådets hemsida.
– Det är klart att man kan flytta pengar dit om man tror att man kan komma undan med det, säger Torsten Fensby.
Skatteverket uppskattar att man hittills fått in en halv miljard i skattetillägg i de enskilda ärenden där man använt avtalen. Lejonparten av de 46 miljarder kronor i förlorade skatteintäkter varje år är alltså fortfarande undangömda.
Avtalen innebär att landet enbart kan lämna ut uppgifter ”på begäran” i enskilda fall. Informationsutbytesavtalen skiljer sig därmed från de avtal om dubbelbeskattning som finns, exempelvis med USA. Där skickas all information som kan vara relevant över per automatik och på alla personer som kan tänkas vara skattepliktiga i det andra landet. Ingen begäran behövs.
Avtalen lanseras som slutet för skatteparadis som affärsidé. Men även om informationsutbyte finns idag, är de 41 länderna även fortsättningsvis offshore-ekonomier med låga skatter och stor banksekretess. Sekretessen lättas på motvilligt, i enskilda fall. Misstanke om finansiering av terrorism är det som hittills gjort skatteparadisen mest samarbetsvilliga.
Är det rimligt att tala om att dessa 41 länder inte längre är skatteparadis därför att informationsutbytesavtal finns?
– Alla lägger in sin egen betydelse i skatteparadis, men om du lägger i definitionen att syftet är att gömma pengar – då är de inte längre skatteparadis. Men om definitionen är låg skatt är de fortfarande skatteparadis.
Torsten Fensby pratar om ”dynamiska effekter” av avtalen. På Skatteverket pratar man om direkta och indirekta effekter. Medieuppmärksamheten för avtalen verkar avskräckande och är en viktig sådan indirekt effekt.
Torsten Fensby tror att antalet så kallade självrättelser kommer att öka i takt med att det synes bli svårare att komma undan. Möjligheten till självrättelse gör att man kan korrigera sina deklarationsuppgifter utan att riskera böter eller brottsmisstanke.
Enligt Skatteverket har man på tre år fått in 1,2 miljarder kronor från 3 500 personer genom sådana självrättelser.
– Alla som gömmer pengar utomlands vill sova gott på nätterna, säger Torsten Fensby.

Skatteparadisen

Sverige har idag informationsutbytesavtal med bland annat följande länder:
Liechtenstein, Monaco, Isle of Man, Jersey, Guernsey, Andorra, Gibraltar, San Marino, Seychellerna, Mauritius, Liberia, Bahrain och de karibiska och centralamerikanska skatteparadisen.
Mer långtgående skatteavtal har Sverige med USA och EU.
Fyra länder finns kvar på Nordiska ministerrådets lista över skatteparadis: Qatar, Förenade arabemiraten, Hongkong och Singapore.
Gå till toppen