Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Bup berättar för polis

Barn- och ungdomspsykiatrin, bup, i Malmö avslöjar regelbundet för polisen om de har ett barn som ska avvisas ur landet inlagt för vård.

Till bup kommer många barn för att bearbeta de problem som de har fått i sina krigshärjade hemländer.Bild: Arkiv: Johan Bävman
Förutsättningen är att polisens fråga gäller ett namngivet barn.
– Vi måste svara på huruvida patienten ligger hos oss. Sekretesslagen är väldigt tydlig på den punkten, säger Hans Bauer, divisionschef för barnpsykiatrin i Malmö.
Petra Stenkula, biträdande chef på Länskriminalen, bekräftar att polisen har regelbunden kontakt med bup per telefon, i stort sett varje vecka.
Avsikten är att kontrollera om ett eftersökt barn finns på kliniken.
Blir svaret från bup att barnet finns där garanterar Petra Stenkula att det pågående arbetet med avvisningen stoppas.
– Så länge man är inlagd på bup är man inte transportabel och avvisningen avbryts. Sedan är det läkaren som avgör, säger Petra Stenkula.
Polisens arbete står enligt Petra Stenkula under tiden på vänt tills det eftersökta barnet skrivits ut från bup.
– Vi ställer inte ens frågan om när det kan bli aktuellt med utskrivning, säger hon.
Polisens utredare söker vid telefonsamtalen till bup upplysningar om namngivna patienter – en och en åt gången.
– Det är vår skyldighet om vi har uppgifter i den riktningen. Däremot har vi aldrig varit på bup och letat. Det är en myt.
– Vi går inte heller in i några skolor. Och vi står inte och passar på att det ska ringa in eller ut för att kunna spåra familjer via barnen.
Att Barn- och ungdomspsykiatrin svarar på polisens frågor om patienter är enligt Petra Stenkula nytt sedan i höstas.
– Så gjorde man inte tidigare. Då var det ofta svårt att få besked. Den ändrade attityden är en följd av bättre samarbete med polisen, säger hon.
Detta bygger bland annat på regelbundna möten mellan polis och barnpsykiatri. Det första mötet hölls i juni förra året – nästa kommer senare i vår.
– Vi har startat kontakt som ska bli återkommande med en träff i halvåret. Där diskuterar vi gränsdragningsfrågor och försöker skapa förståelse för varandras arbete.
På vad sätt har ni olika agendor?
– Polisens mål är att barnet ska vara transportabelt och avvisningen därmed kunna verkställas.
– Bup:s mål och uppdrag är att barnet ska bli friskt. Då kan det krocka ibland.
Det första mötet enligt det nya samarbetskonceptet kom till stånd sedan polisen gripit ett efterlyst barn som var på permission från bup.
Gripandet skedde på ett boende för ensamkommande barn och orsakade våldsam kritik.
– I det fallet ville bup inte uppge om pojken var inlagd eller inte. Det fick vi veta först efteråt. Det ställde till det och det var därför vi inledde en dialog.
– Idag har vi en bättre relation med barnpsyk. Men vi har fortfarande olika uppfattningar utifrån att vi har olika uppdrag.
Hans Bauer, divisionschef för barnpsykiatrin i Malmö, anser att bup:s roll löper risk att missförstås efter polisens uttalanden om ett "bättre" samarbete.
– Ett samarbete är inte alls detsamma som att vi hjälper polisen att få tag på barnen. Jag vill vara så tydlig jag bara kan på den punkten, säger han.
Hur yttrar sig samarbetet förutom i regelbundna möten mellan bup och polisen?
– Det yttrar sig inte alls. När patienten är hos oss på bup så är det för att han eller hon behöver vara det. Det är en helt medicinsk bedömning.
– Vi för överhuvud taget inga diskussioner om avvisning med polisen.
Hans Bauer säger sig sakna kännedom om att bup fram till i höstas ofta lämnat polisens frågor om papperslösa barnpatienter obesvarade.
– Det känner jag inte igen, det får stå för polisen. Däremot har vår verksamhetschef rätt att stoppa polisen i dörren. Vi behöver inte släppa in dem.
FAKTA/132 papperslösa barn efterlysta i Skåne
Statistiken visar barn med avvisningsbeslut som polisen hanterat under år 2012.
Siffrorna gäller hela Skåne och visar de kategorier som innehåller barn under 18 år.
Totalt antal barn: 251.
Avvisade: 78.
Efterlysta: 132 (den 31 december 2012).
Dublinärenden: 36.
För Dublinärendena har tidsfristen för överlämnande till det land där barnets första asylansökan gjordes gått ut, ofta genom att barnet hållit sig undan. Tidsfristen i ett Dublinärende är maximalt arton månader, varefter ny ansökan kan ske.
Så säger patientsäkerhetslagen
6 kap. 15 § patientsäkerhetslagen utgör grunden för att bup i Malmö berättar för polisen om ett visst barn finns där som patient.
Enligt denna är hälso- och sjukvårdspersonalen: "... skyldig att lämna ut uppgifter som gäller huruvida någon vistas på en sjukvårdsinrättning om uppgifterna i ett särskilt fall begärs av en domstol, åklagarmyndighet, polismyndighet, Kronofogdemyndigheten eller Skatteverket...".
Polisens fråga måste alltså gälla en namngiven person och vårdpersonalens skyldighet omfattar bara att svara på om den efterfrågade personen befinner sig på vårdinrättningen eller inte.
Gå till toppen