Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Svårt för partierna att enas om skolföretagens vinster

Imånga månader har de politiska partierna våndats kring frågan om skolföretagens vinster. Bara Vänsterpartiet är emot att vinstdrivande företag får driva skolor. De andra försöker komma fram till ett svar på hur vinsterna ska begränsas om företaget driver en skola av dålig kvalitet.
Bild: Lars Brundin
Svaret har skjutits upp gång på gång. Sista budet är den 1 april. Det här är vad det handlar om.
Vad är en friskola?
En kommunal skola ägs och drivs av kommunen. En friskola ägs av någon annan, oftast ett aktiebolag. Men en friskola kan också ägas av exempelvis en stiftelse eller ett kooperativ.
Hur tjänar friskolan sina pengar?
I Sverige finns skolpeng, en summa pengar som följer varje enskild elev. Friskolorna och de kommunala skolorna får skolpeng för varje elev som väljer just deras skola.
Varför infördes friskolor?
Politikerna ville ha konkurrens i skolsystemet. Också kommunala skolor skulle konkurrera med varandra. Det skulle leda till mer valfrihet, bättre kvalitet i skolan och fler pedagogiska innovationer.
Blev det så då?
Det beror på vilken del man menar. Ett stort forskningssymposium som Kungliga vetenskapsakademin höll häromveckan konstaterade att valfriheten blivit större, att kvaliteten inte blivit bättre, men att fritt skolval och friskolor däremot lett till större segregation. En del hävdar att segregationen leder till sämre resultat totalt bland eleverna.
Och varför är friskolor på tapeten just nu?
För att politikerna blivit mer och mer irriterade på att skolföretagen gör det som de har rätt att göra, nämligen tar ut vinst. En del gör det samtidigt som skolan inte sköts på ett bra sätt. Då blir politikerna extra förargade.
Flera politiker, bland annat utbildningsminister Jan Björklund (FP), har sagt att den skolmarknad vi har idag, där stora vinstdrivande skolkoncerner äger de allra flesta friskolorna, inte var vad svenska politiker såg för sig när systemet infördes.
Vad gör politikerna åt det?
Regeringen har tillsatt en block-överskridande kommitté i riksdagen som bland annat ska föreslå att man i vissa fall kan begränsa möjligheten att ta ut vinst ur skolbolag.
Hur går det då?
Inte så bra. Partierna har haft svårt att komma överens. De skulle ha presenterat sina förslag i november, men har skjutit upp det gång på gång. Nu är det den 1 april som gäller. Den stora knäckfrågan handlar just om vinster i skolföretagen.
Vad är problemet med att förbjuda vinst i skolan?
Väldigt många friskolor drivs som aktiebolag. Om företagen inte längre är intresserade av att driva skolorna skulle det kunna bli en väldigt komplicerad process där många elever kan hamna i kläm. Inget hindrar en friskola att lägga ner från en dag till en annan.
Dessutom är det i stort sett omöjligt att förbjuda ett vinstdrivande bolag att ta ut vinst. Det är lätt att till exempel starta ett nytt bolag som säljer varor eller tjänster till skolföretaget, och sedan överföra vinsten till det andra bolaget.
Vad är problemet med att behålla vinst i friskolor?
För att vinstintresset inte ska bli viktigare än kvaliteten i skolan sätter politikerna upp allt fler regler som ska säkerställa kvaliteten, och ökar kontrollen för att se till att reglerna följs. Resultatet blir omfattande regleringar och kontroller av alla skolor. Det kostar skattepengar och tid som kunde ha använts till annat, men frågan är om det hindrar dem som vill utnyttja systemet.
Hur ser det ut i andra länder?
Privatskolor finns i olika form. Men bara två regeringar i västvärlden har beslutat att tillåta vinstdrivande bolag att göra vinst på skattefinansierad skola: Pinochetregimen i Chile och den svenska regeringen.
Varför behöver Sveriges skolföretag göra vinst när de inte gör det någon annan stans?
I Sverige får friskolorna inte ta ut några avgifter av föräldrarna. Då måste de ha en annan möjlighet att skaffa sig en buffert för sämre tider, resonerar Friskolornas Riksförbund.
Blir det fler ändringar vad gäller vinster och ägande i skolan?
Ja. Finansdepartementet har tillsatt en utredning om hur de stora vinstdrivande aktiebolagens dominans inom skola och vård kan bli mindre. Fortsätter ett fåtal stora vinstdrivande aktiebolags andel att öka i samma takt finns en risk att valfriheten begränsas för medborgarna, konstaterar finansdepartementet i sina utredningsdirektiv.

Friskole- kommitténs uppgifter

När regeringen tillsatte friskolekommittén 2011 sattes redovisningsdatum till senast 1 november 2012. Datumet har skjutits upp flera gånger och nu är det måndagen den 1 april som gäller.
Kommittén har flera uppgifter att reda ut:
1. Vilken information som friskolor ska tvingas lämna ut.
2. Vilka regler som ska gälla kring avknoppning av kommunala skolor.
3. Om skolföretagens möjligheter att ta ut vinst ska begränsas när skolans kvalitet är låg.
4. Om det ska bli svårare att ändra ägandeförhållandena i skolföretag.
Gå till toppen