Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Inpå livet

Från fastande till festande på laddad dag

För 43 år sedan spelades den första långfredagstryckaren upp i Sverige. En gammal luthersk bastion föll på dansgolvet. Idag är långfredag en festdag bland andra. Men inte för alla.

Sydsvenskans reporter Arne Reberg var på plats vid Portalen i Jönköping när Rune Lindströms orkester drog igång ”Sånt är livet” och herrarna på golvet bjöd upp till en historisk dans. Aldrig förr hade svenskar fått dansa den här dagen.
På trottoaren utanför dansrestaurangen stod demonstranterna. ”Nej till nöjen på långfredag!” förkunnade ett plakat. Reportern frågade pingstpastorn Bo Hörnberg varför Jönköpings frikyrkor protesterade.
– Jesus korsfästes på den här dagen. Vem dansar på en begravningsdag? svarade pastorn.
Det var fredagen den 27 mars 1970. Ett knappt år tidigare hade riksdagen upphävt den bestämmelse som förbjöd alla offentliga tillställningar på långfredagen.
Långfredag är en urgammal fastedag i kyrkan, men det var efter sekelskiftet 1700 som den blev riktigt dyster i Sverige. Då kom pietismen hit, en sträng luthersk fromhetsrörelse som betonade Jesus offerdöd och fick stort inflytande på den teologi som lärdes ut från predikstolarna.
På långfredagen skulle man vara allvarlig, helst svartklädd. Barnen fick inte leka. Alla skulle gå i kyrkan. Högmässan var extra lång. Äta fick man inte göra förrän på kvällen, och då helst något som påminde om lidande. Som salt sill utan dricka till. Minsta sup skulle öka Kristi plågor, varnade de som visste.
Husfadern skulle slå sina barn och sitt tjänstefolk på långfredagens morgon. Det kallades att ”ge påskskräckan”. Något lagstadgat förbud mot att ha roligt kom dock inte förrän 1895, när riksdagen förbjöd offentliga nöjestillställningar på långfredagen. Även juldagen och påskdagen drabbades.
Oroande många roade sig ändå. 1943 införde riksdagen bötesstraff. Samma år flyttades Vasaloppet på kyrkans begäran eftersom tävlingen annars skulle infalla på botdagen (som inte omfattades av förbudet).
Långfredagen 1944 ordnade Stockholms Arbetarekommun kalas i Vinterpalatset med kabaré och dans. Per Albin Hansson höll festtalet. Eftersom man tog inträde (två kronor) var detta att betrakta som en privat fest, hävdade statsministern men kritikerna rasade. ”Må detta aldrig upprepas” skrev Svenska Dagbladet.
Kritiken mot nöjesförbudet växte. 1956 fick länsstyrelserna rätt att bevilja långfredagsvisning av filmer som inte avvek från ”det kristna idealet”. Men ännu nio år senare stoppade länsstyrelsen i Älvsborg en föreställning av filmen ”Kardinalen”. Och på långfredagen 1967 avbröt polisen i Lindesberg en fotbollsmatch. Nu ifrågasatte dock även kyrkfolk helgförbudet.
– Varje individ borde själv få avgöra vad han eller hon vill se eller göra på helgerna, sa Lundabiskopen Martin Lindström i Sydsvenskan.
Våren 1968 motionerade flera socialdemokrater om förbudets upphävande. Trots hårdnackat motstånd från de borgerliga antog riksdagen förslaget året därpå. Långfredagen 1970 var det premiär. I Malmö tog fem dansrestauranger och två biografer chansen.
– Det är lite spännande att ha öppet så här första gången på en långfredag, men vi måste ju pröva och se hur det slår ut, sa Bertil Nicklasson, källarmästare på Erikslust.
På Erikslust slog det väl ut. Utanför Portalen i Jönköping svallade ilskan.
– Glöm inte Jesus! Han dog för dig! ropade demonstranterna till de dansande.
”Sånt är livet”, spelade orkestern.
Långfredag firas av kristna till minne av Jesus korsfästelse och död. ”Det var den judiska förberedelsedagen”, står det i Johannesevangeliet. Därav har man dragit slutsatsen att Jesus dog på en fredag.
Ordet används i Norden och kommer av att lidandets dag antogs ha känts lång för Jesus.
Fram till omkring 1970 var långfredagen påskens mest besökta gudstjänstdag i Sverige. Nu är det påskdagen.
Sedan 1990 har det totala antalet gudstjänstbesök i Sverige minskat från 24 till 16 miljoner.
Gå till toppen