– Det blir ganska mycket partiklar, om man tänker på att det bor 85 miljoner människor i Östersjöns avrinningsområde. Om alla de tvättar något fleeceplagg blir det stora mängder som hamnar i havet, säger Jan-Erik Bruun, forskare och marinbiolog på Finlands miljöcentral.
Eftersom partiklarna är för små för att kunna fångas upp i reningsverken går de rakt ut i havet via avloppen.
Väl i vattnet blir de mat för djurplankton, som inte kan skilja partiklarna från deras naturliga föda, växtplankton.
– I de pilotstudier som vi gjorde i Finska viken i augusti kunde vi se att plastpartiklar hamnar i märkbara antal i tarmkanalerna hos djurplankton, säger Jan-Erik Bruun.
Plasten kan på sikt försämra djurens livskraft och fortplantningsförmåga, men vilka effekter de kan få längre upp i näringskedjan är inte klarlagt.
Det är först de senaste två tre åren som forskarna börjat intressera sig för den möjliga betydelsen av plastpartiklar i havet.
– Än så länge är situationen inte alarmerande, men inom ett tiotal år kan inverkan på näringskedjan bli mycket större, säger Jan-Erik Bruun.
Farlig förväxling
Mikroplaster är mycket små partiklar (0,002–0,2 millimeter) och de passerar därför reningsverken utan att fastna. Om djurplankton förväxlar mikroplast med växtplankton kan det hota deras överlevnad, har havsforskare vid Scripps Institution of Oceanography slagit fast i en studie.
Mikroplasterna används ofta som slipmedel i kosmetika, tandkrämer, rengöringsmedel och målarfärgsprodukter.
Även plastbaserade textilier och kläder av fleece kan orsaka stora utsläpp av plastpartiklar. När ett fleeceplagg tvättas kan 1 900 små plastpartiklar följa med sköljvattnet ut i avloppet, enligt en studie från forskare vid University College i Dublin.