Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Slam blir näringsrika kulor

Näring ur avloppsslam. Ja, små kulor som produceras av helsingborgarnas avlopp kan vara lösningen på en flera decennier lång miljödiskussion.
Näring återförs till åkrarna men i den här formen fri från tungmetaller, smittämnen och kemikalier.

Det är soligt och förvånansvärt friskt längst ut i västra Helsingborg där reningsverket för fler än 100 000 människor ligger. Inte heller med näsan ovanför reningsbassängerna ska det lukta besvärande om processerna fungerar som de ska.
Pär Gustafsson ansvarar för Öresundsverket och ytterligare tio reningsverk i nordvästra Skåne. Han säger att de små näringsrika kulorna är ett led i att driva reningsprocesserna framåt.
– Vi har idag inga problem med att få ut slammet på åkrarna men vi måste samtidigt lyfta blicken och söka andra lösningar, säger han.
Den lösning som nu prövas har tagits fram av Lundaföretaget Ekobalans AB som snart börjar sälja gödningsmedlet.
Till landets reningsverk rinner och pumpas avlopp från hushåll, sjukhus, industrier och annan verksamhet. Slammet innehåller de ämnen och produkter eller rester av dessa som används i ett område. Det handlar till exempel om mat, mediciner, kemikalier och föroreningar från tak och parkeringsplatser.
Motivet till att sprida slammet på åkrarna är att det innehåller fosfor, ett grundämne som är nödvändigt för allt levande och anses vara en ändlig resurs. Av det skälet har staten satt som mål att 60 procent av fosforn i avloppsslammet ska utnyttjas i växtodlingen år 2015. Det är en bra bit kvar till det målet.
Av och till hörs starka invändningar mot att sprida förorenat slam på åkrarna. Ett skånskt 30-årigt försök visar visserligen att slamgödslade grödor inte innehåller högre halter oönskade ämnen än konventionellt gödslade.
Däremot har halterna av tungmetaller ökat i de slamgödslade markerna. Hur det är med till exempel läkemedelsrester, smittämnen eller kemikalier i jorden är oklart eftersom de analyserna inte görs.
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien ansåg nyligen i en rapport att 30 år är en för kort tid för slamgödsling för att tungmetallerna ska påverka grödan. Och Svenska naturskyddsföreningen, SNF, riktar stark kritik mot slamgödslingen. I en rapport i fjor krävde SNF stopp för spridningen:
”Att tillföra eller återinföra giftiga, eller bioackumulerande och persistenta, ämnen från samhället till kretsloppet via slam, är heller inte förenligt med försiktighetsprincipen”.
Om det blir något stopp är oklart. Regeringen hade åtminstone lyssnat på farhågorna när den för drygt ett år sedan gav Naturvårdsverket i uppdrag att utreda nya kvalitetskrav för slammet.
”Det är viktigt att återvinningen [av fosfor] sker på ett sätt så att farliga ämnen inte sprids”, skrev regeringen när Naturvårdsverket fick uppdraget.
De små kulorna i plastspannen i Helsingborg har betydligt lägre halter av tungmetaller än slam eller handelsgödsel.
– Kadmiumhalten går inte ens att mäta, så liten är den, säger Gunnar Thelin, tidigare forskare på Lunds tekniska högskola och grundare av företaget Ekobalans.
Så här långt har processen i pilotanläggningen inne på reningsverkets område bara varit inriktad på att samla ihop fosforn ur den allra blötaste delen av slammet.
– Inom några år ska vi kunna skilja ut fosforn ur allt slam, säger Gunnar Thelin.
Gå till toppen