Kultur & Nöjen

Det är inte så enkelt, Heberlein

Ann Heberlein har naturligtvis rätt att tycka vad hon vill om surrogatmoderskap. Men en doktor i etik borde väl grunda sin analys i något djupare än lojalitet med vänner?

Heberlein inleder sin artikel (Sydsvenskan 28.3) med att berätta att ett par i hennes bekantskapskrets skaffat barn genom surrogatmoderskap. Paret beskrivs som omtänksamma och älskande, barnen som ”två små fina pojkar” som är ”runda och rosiga” - som de flesta bebisar, antar jag.
Surrogatmamman – som Heberlein aldrig träffat – sägs vara en godhjärtad ängel som vill hjälpa andra att bli föräldrar. Efter denna orgie i känslosamhet bestämmer sig Heberlein för att hon vill tillåta surrogatmoderskap. Hon kritiserar mig och min bok ”Varat och varan” (2010) för att jag framställer surrogatmödrarna som utnyttjade och svaga.
Det är inte bara en förenkling. Det är fel i sak. Jag motsätter mig surrogatmoderskap inte på grund av surrogatmödrarnas personlighet, utan på grund av vad det är. Jag hävdar i boken att surrogatmoderskap strider mot kvinnors och barns mänskliga rättigheter på en mängd punkter, något som EU-parlamentet också konstaterat i april 2011.
Jag för dessutom en omfattande diskussion om offerskap som Ann Heberlein helt verkar ha missat. Det stämmer inte heller att kvinnor inte kommer till tals i min bok. Jag ägnar ett kapitel åt just de kvinnor som blir altruistiska surrogatmödrar för att hjälpa andra.
Denna inställning har ofta en komplicerad bakgrund som Heberlein bara viftar bort, eftersom de enligt henne ”älskar att vara gravida.” Så enkelt är det verkligen inte. Och även om det vore så, innebär surrogatmoderskapet stora risker.
I Norge har det i veckan flammat upp en debatt angående en surrogatmamma som dog i barnsäng efter att ha fött barn åt ett norskt par. Jag skulle gärna vilja se Heberlein gå in på den etiska aspekten där.
Författare till boken ”Varat och varan: prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan”
Gå till toppen